Årets bästa böcker: Våld, pengar och artificella vänner

Omni sammanfattar litteraturåret 2021 genom att uppmärksamma några titlar som återkommer i flera av kritikernas samlingar av årets bästa romaner.

Pengar och våld är teman i den första av sju utlovade romaner av danska poeten Astra Olivia Nordenhof. Den tänkta sviten handlar om branden på passagerarfärjan Scandinavian Star 1990, då 159 människor dog. I denna första del förekommer katastrofen mest i bakgrunden, enligt DN, som beskriver den som en estetiskt briljant.

I sin första roman sedan Nobelpriset 2017 får Kazuo Ishiguros läsare följa Klara, en ”artificiell vän” som längtar efter mänskligt sällskap. Men när hon får det går allt fel. Resultatet är en delikat och gripande sci-fi-historia, som ställer frågan om vilket pris barn betalar för modern utveckling, skriver Washington Post.

En av årets mest omskrivna böcker är också en av årets bästa, enligt de svenska kulturredaktionerna. Journalisten Diamant Salihu har enligt GP:s Hynek Pallas skrivit ett drivet, lyhört reportage med en myriad perspektiv på gängkonflikten i Järva.

För tio år sedan gav Kerstin Ekman ut vad som var tänkt att bli hennes sista roman. Men med ”Löpa varg” återkommer hon till recensenternas förtjusning till romanformen. På ytan handlar boken om jägaren Ulfs möte med en varg, men den rymmer också livets stora frågor. Och det görs så bra att Kulturnytts kritiker Ulrika Knutson glömmer att det är litteratur.

Den tvåfaldiga Pulitzervinnaren Colson Whitehead lyckas återigen gripa tag när han tar med läsaren bland bedragare och drömmare i medborgarrättsrörelsens Harlem på 1960-talet. Boken beskrivs av The Guardian som en sprudlande spänningsroman, skrivet i ett – för författaren – nytt tonfall.

Hon slog igenom som Twitterpoet och i sin första roman lyckas Patricia Lockwood skapa den bästa litterära skildringen av ett uppkopplat liv som The Evening Standards kritiker läst. En rörande kärlekshistoria inleds med kluckande igenkänningsskratt, som förbyts när romanens evighetsscrollande punkteras av en händelse i den kroppsliga världen.

Maxim Grigoriev beskriver i sin tredje roman ett dammigt Europa med exilryssen Nikita i fokus. Hans memoarer skildras från en liten lägenhet vid strandpromenaden i franska Nice och är med sin på en gång massiva och uppbrutna form ett imponerande vågstycke, tycker GP:s Mikaela Blomqvist.

Jonathan Franzen återvände i år med en familjeroman i sann Franzen-anda. ”Vägskäl” är första delen i en trilogi om en pastorsfamilj i en förort till Chicago på 1970-talet. Enligt Washington Post är den en elektrisk undersökning av det obestridligt komplexa i ett etiskt liv.

Inte bara Lars Noréns bortgång präglade litteraturåret 2021. I en efterlängtad volym av dramatikerns dikter, samlas hans författarskap för nya generationer att ta del av. 581 sidor rymmer ett urval av poesi från debuten 1962 till ”Stoft” 2016. Det är enligt Sydsvenskans Ann Lingebrandt en självklarhet i varenda lyrikläsares bibliotek.

Poeten Honorée Fanonne Jeffers romandebut är både en coming-of-age-berättelse och en utgrävning av amerikansk historia. Över 800 sidor porträtteras flickan Ailey Garfield och hennes förfäders ”kärlekssånger”. New York Times kallar det för en oförglömlig skildring av ett svart liv – som avslöjar hur dåtiden ekar i nutiden.