Unga väljare och nya lagar – så förändrade dådet USA
Genom att ”kanalisera sin smärta och ilska” lyckades de överlevande efter masskjutningen i Parkland behålla mediernas fokus vid vapendebatten mycket längre än vad som vanligtvis är fallet efter en skolskjutning. Det skriver the Economist på årsdagen efter dådet.
Men vad har egentligen hänt sedan dess? Både Washington Posts Jacqueline Alemany och The Guardians Lois Beckett räknar upp flera exempel.
Höstens mellanårsval hade det högsta valdeltagandet bland unga på över tre decennier, och flera bedömare menar att Parkland-elevernas engagemang bidrog till detta. Mätningar visar dessutom att just arbetet mot skolskjutningar är en av de unga väljarnas viktigaste frågor.
På delstatsnivå har 67 nya lagar om vapensäkerhet stiftats under året som gått. Samtidigt har inga konkreta åtgärder ännu vidtagits på federal nivå, skriver Alemany, som ser vissa indikationer på att förändring är på väg.
”Men det är fortfarande en uppförsbacke att förespråka striktare vapenlagar i Washington”, skriver hon.
