Unik graffitimålning blir kulturmärkt

Fascinate är en graffitimålning i Bromstens industriområde i Stockholm. Fascinate är skapad av Circle och Tarik (Tarik Saleh), då sjutton år gamla, under några sommarveckor 1989 och var då norra Europas största graffitimålning. Den är 13 meter bred och 8 meter hög och utfördes på en yttervägg till en numera övergiven industribyggnad från 1970 med fastighetsägarens tillstånd , men utan ersättning för arbete och färg. När den var klar, uppfattades den som en milstolpe i den svenska graffitikonstens historia och den väckte uppmärksamhet utomlands. Även i Bromsten blev målningen med tiden ett omtyckt inslag i stadsbilden, och den har i flera sammanhang använts för att representera stadsdelen. Fascinate är Sveriges äldsta ännu bevarade större graffitimålning. Graffiti var 1989 ett förhållandevis nytt fenomen i Sverige. Det slitna industriområdet Bromsten skall nu rivas och ersättas med ett bostadsområde, med inflyttning tidigast 2015. Därmed är Fascinate hotat. En diskussion har skett om möjlig k-märkning av Fascinate, efter att Stockholms stadsmuseum bedömt den som kulturhistoriskt värdefull. I detaljplanen för området föreslog stadsbyggnadskontoret att målningen, som uppfördes lagligt med ägarens tillstånd, skall få vara kvar. Den borgerliga majoriteten i stadsbyggnadsnämnden beslutade dock med hänvisning till Stockholms stads klotterpolicy att målningen inte skulle bevaras. Frågan om bevarande av Fascinate på ett eller annat sätt är ännu (juni 2012) inte slutligen avgjord.

Kulturmärkning eller K-märkning är en äldre beteckning i Sveriges stads- och detaljplaner för kulturskydd av ett markområde eller ett byggnadsverk. K-märkning är numera även ett allmänt använt samlingsbegrepp för många olika typer av lagskydd avsedda att skydda bebyggelse och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Ofta innebär lagskyddet att en byggnad inte får rivas eller förändras på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet minskar. Skyddet för parker kan innebära att träd och annan vegetation inte får tas bort och att växtligheten ska skötas på ett visst sätt. Ofta är det först i samband med att en byggnads eller miljös kulturhistoriska värden är hotade som det blir tydligt att de måste värnas. K-märkningen innebär då att det kulturhistoriska värdet kan finnas kvar och berika samhället.