Väljarna litar mer på Wallström än på Löfven
Förtroendet för både utrikesminister Margot Wallström och inrikesminister Anders Ygeman är högre än förtroendet för statsminister Stefan Löfven. Det visar en förtroendemätning som Novus gjort på uppdrag av TV4.
Sedan S- och MP-regeringen tillträdde för drygt ett år sedan har Löfven tappat 24 procentenheter och nu säger 21 procent av de tillfrågade att de har mycket eller ganska stort förtroende för honom.
Dessutom säger 58 procent av väljarna att de har ganska eller mycket litet förtroende för regeringen som helhet.
– När en tydlig majoritet av svenska folket inte har förtroende för regeringen, så har man problem, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till TV4.
bakgrund
Mandatfördelningen efter riksdagsvalet i Sverige 2014
Wikipedia (sv)
Riksdagsvalet i Sverige 2014 ägde rum söndagen den 14 september 2014, då ledamöter av Sveriges riksdag för mandatperioden 2014–2018 valdes.
Det var första gången som riksdagsval hölls den andra söndagen i september, i stället för som tidigare den tredje, detta då riksdagen för mandatperioden 2010–2014 genomförde en grundlagsreform. Anledningen till denna grundlagsändring är att en ny regering från och med 2014 skulle ha ytterligare en vecka på sig innan statsbudgetpropositionen ska ha lämnats till riksdagen. Vidare hade personvalsspärren sänkts från 8 procent till 5 procent och det kommer att äga rum en obligatorisk omröstning i riksdagen efter valet om statsministerposten vilket tidigare inte var obligatoriskt.
Det var också första gången sedan Sverige blev medlem av Europeiska unionen (EU) 1995, som val till Sveriges riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige hölls samma år som val till Europaparlamentet. Det hände också 1979 och 1994, men då var Sverige inte med i EU.
I riksdagsvalet 2014 var 7 330 432 personer röstberättigade. Valdeltagandet var 85,81 procent, en uppgång med 1,24 procentenheter från 2010 års val.
Valresultatet 2014 ledde till en förändring i riksdagen där Alliansen fick färre mandat än rödgröna blocket Socialdemokraterna–Vänsterpartiet–Miljöpartiet. Sverigedemokraterna blev tredje största parti och Feministiskt initiativ lyckades inte komma in i riksdagen men gjorde sitt bästa val. Inget av blocken fick majoritet. Riksdagen valde efter valet Stefan Löfven som statsminister med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som regeringspartier, vilka endast hade 39% av mandaten.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
