Zika kan ha smittat från människa till människa

Zikafeber, även känt som zikavirusinfektion orsakas av zikavirus. Symptomen liknar de som uppstår vid denguefeber. I de flesta fall (60–80%) har man inga symptom alls. Då symptom återfinns innefattar de huvudsakligen feber, röda ögon, ledsmärta, huvudvärk, och makulopapulära utslag. Symptomen är generellt sett milda och varar i mindre än en vecka. Dödsfall har i och med år 2015 inte skett i samband med infektion. Det har påvisats en koppling mellan zikavirusinfektion och Guillain–Barrés syndrom. Zikafeber sprids huvudsakligen via bett av Aedes-mygg. Det finns även risk för spridning via samlag och via blodtransfusioner. Infektionen kan även spridas från mor till barn vid graviditet och kan då orsaka mikrocefali. Diagnos sker genom att testa blod, urin, eller saliv efter viralt RNA då personen är sjuk. Prevention kan uppnås genom att minska antalet myggbett i områden där sjukdomen finns. Detta kan göras genom att använda insektsmedel, genom att täcka fri hud med kläder, användning av myggnät, och genom att rensa bort stående vatten som myggorna lägger ägg i. Det finns i dagsläget inget effektivt vaccin mot zikavirus. Brasilianska hälsomyndigheter rekommenderade 2015 att föräldrar bör skjuta på planerade graviditeter, samt att gravida kvinnor bör undvika att resa till områden där sjukdomen upptäckts. Det finns ingen specifik behandling, men paracetamol kan hjälpa med symptomlindning. Sjukhusvistelse är sällan nödvändigt. Det sjukdomsalstrande viruset isolerades först år 1947. Det första dokumenterade utbrottet bland människor skedde år 2007 i Mikronesien. I januari 2016 hade sjukdomen upptäckts i tjugo olika regioner i Nord- och Sydamerika. Det är även känt att sjukdomen finns i Afrika, Asien, och i Stilla Havet. Efter det utbrott som startade i Brasilien under 2015 utfärdade Världshälsoorganisationen (WHO) ett internationellt folkhälsonödläge i februari 2016.