35 våta grader – okända värmen som dödar även unga och friska

Den vanliga temperaturen som syns på termometern är torrtemperaturen. Men det finns ett annat mått som heter våttemperatur och där har också luftfuktigheten betydelse.

En våttemperatur på 35 grader har setts som en teoretisk tröskel där kroppens kylning slutar att fungera, de inre organen bryter samman och ingen människa kan överleva mer än sex timmar.

Men tröskeln kan vara lägre än så.

– Vår data är på faktiska människor och den visar att den kritiska våttemperaturen är närmare 31,5 grader, har den amerikanska fysiologiprofessorn W Larry Kenney sagt till The Guardian.

Höga våttemperaturer väntas bli allt vanligare på bebodda platser på jorden i takt med klimatförändringarna.

Närmast till hands är den pågående värmeperioden i Indien som vanligtvis når sin topp i maj.

Världsbanken har varnat för att det folkrika landet kan bli först att nå ihållande våttemperaturer på 35 grader.

– Indien har typiskt sett högre luftfuktighet än motsvarande heta platser som Sahara. Det betyder att svettningen är mindre effektiv, eller inte effektiv alls, säger klimatforskaren Kieran Hunt till Bloomberg.

Våttemperatur är inte detsamma som de ”känns som”-temperaturer som ofta syns på till exempel vädersajter.

Våttemperaturen kan fås fram genom att en fuktig tygbit läggs på den mätande termometerkulan.

Våttemperaturen är som synes lägre än den torra lufttemperaturen och det är för att vattenavdunstningen från tygbiten kyler ner termometerkulan.

Men vid hög luftfuktighet är ju luften redan mer mättad av vatten och därför avdunstar mindre vatten. Kylningen blir mindre och våttemperaturen närmar sig torrtemperaturen.

Just för att sättet den mäts på är så likt hur kropp fungerar. Den våta tygbiten kan ses som vår hud – vi svettas vatten, vattnet avdunstar och kroppen kyls.

Blir våttemperaturen för hög bryter processen samman. Svettningen slutar att kyla och vår inre kroppstemperatur börjar att stiga.

Vid sådana förhållanden hjälper inte skugga eller fläktande vindar. Den enda räddningen är något annat som kan kyla kroppen – till exempel luftkonditionering eller tillgång till kallare vatten.

Svaret borde ju vara ett rungande ja med tanke på att det svenska värmerekordet på 38 grader och den normala sommarluftfuktigheten på 70–80 procent faktiskt ger våttemperaturer på uppemot 35 grader.

Men lyckligtvis kan luften också bära mer fukt ju varmare den blir vilket drar ner luftfuktigheten under brännande heta dagar.

Det svenska rekordet från Gotland är på mer ”beskedliga” 25,2 grader, enligt amerikansk studie från 2020.

I farozonen ligger istället delar av Mellanöstern, Sydostasien, Mexiko och Australien. Samma studie visar att det är platser där tröskeln på 35 våta grader redan har nåtts, om än bara under mycket korta perioder.

Sänks tröskeln till 31,5 grader har det redan skett i Europa, bland annat i södra Italien.

– Tidigare studier projicerade att detta skulle hända först om flera decennier, men det här visar att det sker just nu. Tidsperioderna som de här tillfällena håller i sig kommer att öka, och områdena de påverkar kommer att växa i direkt korrelation med den globala uppvärmningen, säger huvudförfattaren Colin Raymond i en sammanfattning från Columbia-universitetet.

Vill du läsa mer?