Inför sitt möte med Donald Trump betonar Brasiliens nytillträdde president Jair Bolsonaro att Brasilien tidigare såg USA som sin fiende men att det har vänt.

– Här har ni nu en president som är vän med USA och som beundrar detta vackra land, sa han vid ett möte med USA:s handelkammare i går, rapporterar AP.

Bolsonaro jämförde även hur både han och Trump fått utstå en fientlig inställning från etablerade medier under sina presidentkampanjer.

De båda presidenterna ska träffas i dag strax efter klockan 17 svensk tid.

Brasiliens nytillträdde president Jair Bolsonaro kommer att möta USA:s president Donald Trump i Vita huset i dag, efter att även ha hunnit med ett besök på CIA.

Sedan valet 2018 har Bolsonaro burit smeknamnet ”Tropikernas Trump” med stolthet, skriver AFP. Likheterna mellan de båda ledarna har även fått Trumps säkerhetsrådgivare John Bolton att skämta om att även det omvända förhållandet gäller.

– Jag tror att vi här uppe kommer att kalla Trump för ”Nordamerikas Bolsonaro”, sa Bolton i en intervju med tv-kanalen Globo inför besöket.

Enligt uppgifter kommer presidenterna bland annat skriva under en överenskommelse om en underutnyttjad satellitbas i Brasilien, skriver SR. Även situationen i Venezuela står på agendan, enligt Axios.

Ett brev som hittats i den flyktbilen som den misstänkte gärningsmannen använde i Utrecht kan tyda på terrormotiv, anser nederländska åklagare enligt AFP.

Polisen meddelar även på Twitter att man inte har hittat några direkta kopplingar mellan offren och den misstänkte gärningsmannen Gökmen Tanis.

Tre människor dödades och fem skadades i skottlossningen på en spårvagn i staden. De tre som dödades var en 19-årig kvinna och två män, 28 och 49 år gamla.

Det har tidigare förekommit uppgifter om att dådet kan ha varit familjerelaterat och att Tanis ska ha känt den kvinna som sköts.

Utöver den misstänkte gärningsmannen har ytterligare två personer gripits.

Flaggorna vajar på halv stång i Utrecht i Nederländerna efter gårdagens trippelmord på en spårvagn i staden. Tillfälliga kriscentrum har öppnats för allmänheten.

37-årige Gökmen Tanis misstänks ha öppnat eld på spårvagnen men motivet bakom gärningen är ännu okänt. En stor anti-terrorinsats pågick i Utrecht men det finns också teorier om att gärningsmannen har en familjekoppling till ett av offren.

Delar av staden stängdes ner och polis uppmanade skolor att hålla dörrarna stängda samt människor att hålla sig inomhus.

Uppgifterna om Gökmen Tanis, som misstänks för mord på tre personer i Utrecht under måndagen, går isär – och frågan om det rör sig om en terrorattack eller ett massmord är inte klargjord.

Nederländernas premiärminister Mark Rutte kallade händelsen ett terrordåd tidigare under måndagen, men tonade senare ner det. Flera uppgifter, bland annat från turkiska källor, menar att Tanis kan ha haft en anhörig på spårvagnen som måltavla.

– Det finns många frågetecken och rykten, säger Rutte enligt TT.

Klart är att Tanis har ett tungt kriminellt förflutet. Enligt Algemeen Dagblad är han känd av polisen för bland annat narkotikabrott, misshandel och hot mot sin flickvän.

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern har hyllats för ett resolut och empatiskt agerande efter det misstänkta terrordådet i Christchurch.

Washington Posts Ishaan Tharoor skriver i en analys att Ardern befinner sig i en liknande situation som dåvarande norske statsministern Jens Stoltenberg gjorde i samband med terrordådet på Utøya, då han talade om att ”möta hat med kärlek”.

Australiska ABC:s Annabel Crabb skriver i en analys att Ardern kritiserats för att vara en politisk ”lättviktare” men att hon inte tagit ett enda felsteg sedan Christchurch-dådet. Samtidigt väntar svåra tider. ”Hon måste hålla samman nationen under en tid som vi av erfarenhet vet kommer bli en tuff rond för skärpta vapenlagar”, skriver Crabb.

Sky News Greg Milam skriver i en analys att ett land i kris sällan setts sluta upp kring sin ledare så som Nya Zeeland gjort med Ardern. ”Ingen ledare vill testas så som hon gör nu. Men alla ledare skulle vilja lyckas skapa sådan enighet”.

De första familjerna till dödsoffren för moskéattackerna i Nya Zeeland har nu fått tillgång till sina anhörigas kroppar efter rättsmedicinska undersökningar. Det rapporterar Al Jazeera. Sex kroppar har hittills lämnats över, enligt nyzeeländsk polis.

Ännu återstår identifieringen av majoriteten av offren.

”Det kan tyckas vara en ganska enkel sak med identifiering men verkligheten är mycket mer komplex, särskilt i en situation som den här”, säger polisen i ett uttalande.

Frustrationen har vuxit i det muslimska lokalsamhället eftersom många familjer är angelägna om att få begrava sina döda. Enligt muslimsk sed ska begravningar ske omgående, helst inom 24 timmar.

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern lovar att den misstänkte terroristen bakom moskéattackerna i Christchurch kommer att ställas inför nyzeeländsks lags fulla kraft, rapporterar AFP.

I ett tal inför det nyzeeländska parlamentet sa Ardern även att hon inte kommer att nämna skytten vid namn.

– Han är en terrorist, han är en kriminell, han är en extremist, men när jag talar kommer han att att vara namnlös, sa hon.

Hon uppmanade även andra att inte använda hans namn.

– Säg namnen på de som förlorade sina liv istället för namnet på mannen som tog dem.

Cyklonen Idai som drabbat bland annat Moçambique kan vara en av de värsta väderkatastrofer som inträffat på södra halvklotet, uppger FN-tjänstemän enligt Reuters. De beskriver hur cyklonen skapade stormfloder som var upp till sex meter djupa och liknar det vid ”en mardrömsscen”. FN uppskattar att minst 1,7 miljoner tros ha befunnit sig rakt i cyklonens väg.

Hjälporganisationer varnar för att 90 procent av området kring staden Beira i Moçambique är ”förstört” och över 500 000 personer befaras ha drabbats, rapporterar CNN.

Landets president har tidigare gjort uppskattningen att dödssiffran kommer nå över 1 000.

Stormfloder och översvämningar har gjort delar av Zimbabwe och Moçambique omöjliga att nå med nödhjälp efter cyklonen Idai.

Men i Zimbabwe har vissa genombrott i hjälparbetet nu kunnat ske, skriver Al Jazeera. Även om förstörd infrastruktur fortsatt stoppar militären och biståndsorganisationer i de värst drabbade områdena märks en förbättring av situationen i vissa regioner.

I de östra delarna av distriktet Chimanimani har armén kunnat dela ut basvaror och mat till hundratals familjer i byar som tidigare inte har kunnat nås. Hundratals skolbarn har med hjälp av helikopter också kunnat evakueras från en skola som begravts i ett jordskred.

Förödelsen i delar av Moçambique efter cyklonen Idai är enorm, säger svenske Niklas Lehmann som befinner sig i huvudstaden Maputo till SVT Nyheter.

Maputo har förskonats från det kraftiga regnet men många i staden har anhöriga som bor i de städer och byar som har drabbats.

– Mitt på natten fick jag ett meddelande av en bekant i Beira. Hennes hus hade delats på mitten, sen har kontakten varit bruten. Det var fruktansvärt att se, säger Lehmann till SVT.

Åttaåriga Chepchirchir Kiplagats liv förändrades när hon 2015 blev biten av en giftorm då hon sov. Både hon och lillasystern bets när de låg på madrasserna på golvet i den enkla bostaden i provinsen Baringo i västra Kenya. Systern överlevde inte. Själv kommer Chepchirchir aldrig att kunna använda den vänstra sidan av sin kropp igen, skriver AFP i ett reportage om bristen på motgift i Afrika.

Flickornas pappa fick desperat försöka hitta en transport som kunde ta dem till närmaste sjukhus, tre mil bort. Fem timmar senare, när familjen nådde fram till vården, saknades det serum som används för att behandla patienter som bitits av ormar.

Uppskattningsvis dör 81 000–138 000 människor av ormbett per år, enligt WHO. 400 000 överlever men med bestående men.

En halv miljon människor i Afrika behöver varje år sjukvård efter att ha bitits av ormar, enligt WHO. Ändå råder det en alarmerande brist på motgift, skriver AFP.

En kombination av låg produktionskapacitet, höga priser, politik och ett allmänt ointresse för människor i fattiga och avlägsna delar av landet ligger bakom svårigheterna att tillgodose behovet, menar experter.

En nyckelutmaning, särskilt i fattiga länder, är att motgift behöver förvaras kallt. Samtidigt är kunskapen om behandling bristfällig på många platser. En ny studie visar att nästan 90 procent av personalen vid 100 kliniker i distriktet Kilifi i södra Kenya saknade utbildning i behandling av ormbett.

– Vi ser så mycket lidande för att människor förlorat lemmar, säger Royjan Taylor, chef för ormfarmen Bio-Ken i staden Watamu.

Angela Merkel säger att hon kommer att ”kämpa till sista möjliga stund” för att nå en ordnad brexit, rapporterar AFP.

Den tyska förbundskanslern menar att Tysklands, Europas och EU:s intressen nu sätts på spel.

– Jag kommer att kämpa till den sista timmen innan deadline den 29 mars, för att vi ska kunna nå en ordnad brexit. Vi har inte mycket tid, men vi har fortfarande ett par dagar, säger Merkel under en konferens i Berlin.

Det brittiska parlamentets talman John Bercow får ett par hårda kängor på de engelska tidningarnas förstasidor på tisdagen. Hans besked att han inte tänker tillåta en tredje omröstning om Theresa Mays brexitavtal i parlamentet har kastat ut Storbritannien i en mycket oklar politisk situation.

”En stor konstitutionell kris”, skriver The Daily Telegraph på sin förstasida.

Daily Express har en bild på Bercow med texten ”brexitsabotören” och The Sun skriver att talmannen hade ett ”självbelåtet leende” när han sköt ner Theresa Mays hopp om att få igenom ett avtal i parlamentet.

”17,4 miljoner invånare körs över av en person”, skriver tidningen med hänvisning till hur många britter som röstade för brexit.

Efter John Bercow ”historiska” beslut ligger nu Storbritanniens öde i de resterande 27 EU-ländernas händer, skriver The Independents redaktör Sean O’Grady.

Talmannen sa tidigare under måndagen att en tredje omröstning om Theresa Mays utträdesavtal inte kan hållas, om förslaget som läggs fram är identiskt med de som redan röstats ned.

Europeiska rådet har att välja mellan att skjuta upp brexit en längre eller en kortare tid, skriver O'Grady.

Måndagens vändning innebär en ”våldsam upptrappning” signerad talmannen, skriver The Guardians Rafael Behr vidare.

Han menar att Bercow nu tydligt signalerar att han inte kommer att luta sig tillbaka för att följa det historiska skådespelet, från sin tron i parlamentet. Bercow vill ta plats i historieböckerna.

”Han kunde ha varit diskret, subtil och anspråkslös – ett smörjmedel för kompromiss. Eller så kunde han ge sig in i striden”, skriver Behr.

Den amerikanska politikern Elizabeth Warren vill riva upp valsystemet med elektorskollegiet, säger hon i en intervju med CNN. Warren, som vill bli Demokraternas kandidat i presidentvalet 2020, menar att det måste finnas en garanti för att ”varje röst räknas”.

Ett av problemen är enligt Warren att presidentkandidater inte ens bemödar sig med att besöka delstater där ett parti dominerar i opinionen. Hon nämner Mississippi, Florida och Massachusetts som exempel.

I presidentvalet 2016 fick Hillary Clinton tre miljoner fler röster än Donald Trump tack vare sin dominans i starka demokratiska fästen. Hennes knappa förluster i vågmästarstater som Wisconsin, Michigan och Pennsylvania innebar dock att Trump vann valet med elektorssiffrorna 306–232.

Den som tvivlade på Beto O’Rourkes förmåga att ta med sig framgångarna från höstens senatsval till presidentvalet kan tänka om nu, skriver Washington Posts Aaron Blake i en analys.

24 timmar efter att han meddelat att han kandiderar hade O’Rourke lyckats samla in 6,1 miljoner dollar i donationer. En fantastisk summa, skriver Blake och noterar att det är nästan lika mycket som Donald Trump samlade in på ett halvår 2015, och mer än vad flera av hans konkurrenter inom Demokraterna samlade in tillsammans.

Blake påpekar att pengar inte är allt i en presidentvalskampanj.

”Men i ett extremt stort demokratiskt startfält – och ett Trumpifierat nyhetsklimat där presidenten alltid står i centrum – är det mycket värt att folk lägger märke till en.”

Demokraternas stjärnskott Beto O’Rourke fick in över sex miljoner dollar till sin kampanjkassa under de första 24 timmarna som presidentaspirant, uppger hans kampanjstab enligt amerikanska medier.

O’Rourke slår därmed Bernie Sanders, som fick in 5,9 miljoner dollar under det första dygnet.

De två är i en klass för sig i Demokraternas primärvalsupptakt. Kamala Harris lyckades samla in 1,5 miljoner dollar och är trea på listan.