Många oroar sig för att EU-kritiska och nationalistiska krafter ska få ökat inflytande i EU efter valet. Men i en analys skriver SVT:s Christoffer Wendick att en ny, riktig opposition kan stärka parlamentet. Han hänvisar till nederländaren Luuk van Middelaar som i en ny bok argumenterar för att EU blir mer trovärdigt med mer strid och ifrågasättande.

Wendick skriver att populistpartiernas ledamöter inte kommer att höja mysfaktorn i parlamentet.

”Men blir de en riktig opposition i sakfrågor kommer det dominerande blocket runt mitten att tvingas vässa sina argument, reagera snabbare och tänka igenom besluten bättre”, skriver han.

I SvD blickar Theresa Küchler framåt och går igenom vilka frågor det nya parlamentet kommer att få sätta tänderna i. Hon nämner bland annat att de nya kommissionärerna ska godkännas och att budgeten ska klubbas.

Hon skriver också att klimatfrågan kommer att bli viktig de kommande åren och att EU måste enas om hur man ska se på det pågående handelskriget. Ska man gå i klinch med Trump eller sträcka ut en olivkvist?

”Det kan bli en stormig femårsperiod”, slår hon fast.

Med mindre än ett dygn kvar innan vallokalerna öppnar i Tyskland har kristdemokraten Manfred Weber gett sig ut på kampanjturné i München för att använda varje timme till att locka väljare, rapporterar Express.

Det är en pressad kandidat till posten som EU-kommissionens nya ordförande som stött på motstånd på alla fronter den gångna veckan. Det var tänkt att bli en lätt match för Weber, skriver Politico, men sedan inträffade bakslag på bakslag.

Först drogs Webers ”bästa vän”, Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz, in i Ibizaskandalen, skriver sajten. Därpå visade en opinionsundersökning på sjunkande stöd för Webers parti och slutligen uppmanade youtubern Rezo sina följare att bojkotta Tysklands styrande koalition i valet.

För Litauen sammanfaller morgondagens EU-val med den andra omgången i landets presidentval.

Över 70 procent av litauerna har en positiv bild av EU, men trots detta var det bara knappt hälften, 47 procent, som röstade i EU-valet 2014, rapporterar Sveriges Radio.

– Litauerna förhåller sig mycket positivt till EU eftersom de under årens lopp har sett den goda utvecklingen, säger Viktorija Rusinaite som är statsvetare vid en tankesmedja i landet till SR.

Anledningen till att så få röstar tror hon kan bero på att inkomstskillnaderna i landet har ökat mycket vilket på sikt kan förändra EU-opinionen.

Socialdemokraterna i Tyskland (SPD) får 17,5 procent av rösterna, visar en sista opinionsmätning inför EU-valet som Europe Elects har delat på Twitter. I det förra EU-valet fick SPD stöd av 27,3 procent av tyskarna.

Om resultatet infriar sig ser partiet ut att tappa över tio mandat. Enligt Politicos beräkningar kommer partiet att falla från 27 platser till 16 i parlamentet.

Jämfört med förra valet ser miljöpartiet De gröna och nationalistiska Alternativ för Tyskland ut att bli stora vinnare. Båda partierna går framåt med cirka sex procentenheter. Störst i mätningen blir Angela Merkels kristdemokrater CDU med 30 procent.

Tyskland är det land i Europa med flest platser i Europaparlamentet. Av 751 parlamentariker är 96 tyska, vilket gör att mer än var åttonde parlamentariker kommer från landet.

Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras säger att han ser söndagens val till EU-parlamentet som en förtroendeomröstning om hans egen politiska linje. En källa nära Tsipras säger enligt Reuters att presidenten kan komma att utlysa nyval om hans vänsterparti Syriza inte blir största parti i valet.

Tsipras har nyligen lagt fram ett paket för hur han vill fasa ut den åtstramningspolitik som han fört i landet sedan eurokrisen kastade in landet i politiskt kaos.

– Om de här åtgärderna avfärdas är alla möjligheter på bordet, sa Tsipras i en intervju med tv-bolaget ERT TV.

I mätningar inför valet har Syriza legat efter oppositionspartiet Ny demokrati.

Irlands gröna parti ser ut att nå oväntat stora framgångar i EU-parlamentsvalet. Enligt en vallokalsundersökning kan partiet, som inte suttit i parlamentet på 20 år, få tre av landets 13 mandat, skriver Reuters.

I ett uttalande skriver partiledaren Eamon Ryan att det är för tidigt att jubla men att undersökningen är mycket upplyftande. Han menar att den senaste tidens klimatstrejker har gynnat partiet och att en ”våg av grönt tänkande” sveper över Europa.

– Det beror på de unga som ställt sig upp och sagt att vi måste skydda vår framtid, säger Ryan i en intervju med statliga tv-bolaget RTE.

Den tidigare brexitministern Dominic Raab är den sjätte personen att meddela att han tänker kandidera till att ta över posten som ledare för Torypartiet efter Theresa May, rapporterar flera medier.

Raab lovar att kämpa för att få till det han kallar ”ett mera rättvist avtal” med EU om utträdesvillkoren.

”För att lyckas leverera brexit krävs fokus, disciplin och en vilja att lösa problem”, skriver Raab i en text i Mail on Sunday. Han skriver också att hans erfarenhet av att vara brexitminister gör att han är rätt man.

Den brittiska politikern Nigel Farage kan utredas av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf, som för tillfället ser över saken. Det skriver The Guardian.

Men det innebär inte att ”individerna i fråga är skyldiga till några oegentligheter”, säger EU-generaldirektoratet, som poängterar att man respekterar det faktum att Farage är oskyldig till dess att motsatsen är bevisad.

Europaparlamentet öppnade tidigare i veckan en utredning av Farage efter avslöjanden om att politikern mottagit gåvor på cirka 450 000 brittiska pund, omkring 5,5 miljoner kronor, från försäkringsmagnaten Aaron Banks. Gåvorna ska ha delats ut under året som följde brexitomröstningen. Pengarna redovisades inte, vilket bryter mot parlamentets regler.

Farage är aktuell som grundare och partiledare av Brexitpartiet som ser ut att bli största parti i det brittiska EU-parlamentsvalet.

Matt Hancock, för närvarande brittisk sjukvårdminister, ger sig in i striden om vem som ska ta över det konservativa Torypartiet när Theresa May avgår, rapporterar brittiska medier.

I en intervju med BBC säger Hancock att att han tänker vara ”brutalt ärlig” om vad som krävs för att få till brexit om han blir landets premiärminister.

Hittills har fem personer tillkännagivit att de är redo att kandidera om partiledarposten, skriver BBC. Förutom Hancock kandiderar Jeremy Hunt, utrikesminister, Rory Stewart, minister för internationell utveckling, Boris Johnson, tidigare utrikesminister och Esther McVey, tidigare arbetsmarknadsminister.

När Cyril Ramaphosa nu svurits in som president i Sydafrika blir en av hans första utmaningar att forma en regering, skriver AFP. De stora sprickorna inom hans parti ANC gör att detta kan bli lättare sagt än gjort och partiet har också svärtats ner av korruptionsskandalen som omger Ramaphosa företrädare Jacob Zuma.

– Om regeringen innehåller några som helst rester av det förgångna kommer han att möta massiv kritik, säger Daniel Silke från den politiska konsultbyrån Political Futures Consultancy till Reuters.

Bara häromdagen meddelade dessutom huvudkandidaten till posten som vice president, David Mabuza, att han vill vänta med att tillträda sin plats i parlamentet vilket ytterligare försvårar situationen.

När Cyril Ramaphosa under lördagen svors in som president i Sydafrika talade han om att landet står inför en ny era, skriver The Guardian.

– Det är dags för oss att skapa den framtid vi längtar efter. Genom våra handlingar kan vi nu avgöra vårt öde, sa Ramaphosa inför de runt 30 000 åhörarna.

Landet står inför många stora utmaningar. Arbetslösheten är hög, ekonomin är inne i en recession och stora och återkommande strömavbrott har gjort problemen med landets eftersatta infrastruktur allt tydligare.

Ramaphosa leder ANC, som styrt Sydafrika sedan apartheid-systemet föll. Partiet lyckades få egen majoritet i valet tidigare i år, men stödet på drygt 57 procent är partiets svagaste hittills.

Den skola i indiska staden Surat som började brinna under fredagen var olagligt byggd ovanpå en grupp affärer, skriver TT. 20 personer dog i branden och nu misstänks ägarna till skolan för flera fall av vållande till annans död.

Skolan förvandlades på bara några minuter till ett brinnande inferno och brandförloppet snabbades på av att flera av rummen var inramade i bågar av plast.

De flesta dödsoffer var unga kvinnor.

Minst 19 studenter har dött i en brand på ett college i staden Surat i västra Indien, rapporterar AFP. Lokala medier rapporterar hur människor hoppade från fönster för att undkomma lågorna.

– Studenterna förlorade sina liv både på grund av elden och för att de hoppade från byggnaden, säger en talesperson för räddningstjänsten.

Ett 20-tal personer vårdas på sjukhus efter branden.