”Innebär inga avgörande förändringar på marken”
FN ska få komma in i Myanmar för att undersöka möjligheterna för rohingyer på flykt att återvända. Men avtalet kritiseras av människorättsgrupper för att vara för vagt och innehålla för få detaljer om hur ett återvändande ska gå till.
Matthew Smith, grundare av organisationen Fortify Rights, tycker visserligen att det är bra om FN får tillgång till områden som tidigare varit blockerade av regimen.
– Men det här innebär inga avgörande förändringar på marken, säger han till AFP.
FN har tidigare kallat Myanmars militära operation mot rohingyerna för ett folkmord. Landet har i sin tur inte tillåtit att FN:s råd för mänskliga rättigheter utreder situationen på plats.
bakgrund
Rohingyer
Wikipedia (sv)
Rohingyer eller rohingyafolket[uttal saknas] är ett folk av indo-arisk härkomst. Av världens drygt 3 miljoner medlemmar av rohingyafolket har hälften fram till nyligen (2017) levt i burmesiska delstaten Rakhine. Det finns även betydande grupper i bland annat Bangladesh, Pakistan och Saudiarabien. Majoriteten av folket är muslimer, medan en minoritet är hinduer.[källa behövs]Rohingyafolket talar ruáingga, ett indo-ariskt språk av nyindoarisk typ. Det påminner om språken chittagong och bengali som talas i närliggande delen av Bangladesh. Folkgruppen kallas rohingya eftersom det är så man uttalar namnet på delstaten Rakhine på detta språk.Enligt FN är rohingyafolket en av världens mest förföljda folkgrupper. Efter oroligheter mellan grupperna meddelade Burmas president Thein Sein den 12 juli 2012 att alla rohingyer bör förvisas från landet eller placeras i UNHCR:s flyktingläger.Under hösten 2017 och våren 2018 har 693 000 medlemmar av rohingyafolket flytt sina hem i Burma. FN-tjänstemän och Human Rights Watch har beskrivit förföljelsen av Rohingya som etnisk rensning. Fördrivningen av Rohingyer som har utförts av Burmas säkerhetsstyrkor inleddes efter att 99 hinduer mördades och ytterligare några kidnappades i augusti 2017 av en militant grupp muslimska rohingyer som kallar sig Arakan Rohingya Salvation Army (ARSA), enligt undersökningar av Amnesty International. Amnesty beskriver dock säkerhetsstyrkornas respons som en olaglig och grovt oproportionerlig våldskampanj bestående av mord, tortyr, våldtäkt och annat sexuellt våld mot rohingyafolket.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
