Linnea Järkstig

Shakil Adil / Ap

Klimathotet

Globala utmaningarna

Parisavtalet (engelska: Paris Agreement, franska: Accord de Paris) är ett internationellt klimatavtal som slöts den 12 december 2015 och togs fram under Förenta nationernas klimatkonferens 2015 i Paris. Avtalet består av bestämmelser som rör bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, klimatanpassning och omfördelning av ekonomiska medel för att hjälpa de som drabbas av klimatförändringarna. Parisavtalet ersätter det tidigare Kyotoprotokollet som innebär åtaganden fram till år 2020.I det överenskomna avtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska hålla sig långt under 2 °C (till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer) samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 °C. Vidare ska världens länder se över sina löften vart femte år och helst även ge nya löften om att ytterligare minska utsläpp av växthusgaser. Dessutom ska världens rika länder från och med år 2020 bidra med 100 miljarder dollar årligen för att minska skadorna från det varmare klimatet hos fattigare länder. Avtalet vann laga kraft den 4 november 2016, men redan den 22 april skrevs avtalet under av representanter från en majoritet av världens länder. I och med att Syrien ratificerade avtalet i november 2017 hade alla länder i världen skrivit under eller ratificerat avtalet. Däremot tillkännagav Donald Trump den 1 juni 2017 att USA ska lämna avtalet. Avtalets regler tillåter dock inte USA att lämna förrän tidigast i slutet av 2020. Den 20 januari 2021 skrev den nyblivna presidenten Joe Biden under en presidentorder som gjorde så att USA åter igen går med i avtalet.

Parisavtalet (Förenta nationernas klimatavtal)

Daniel Persson

Andy Wong / AP

Coronaviruset

Smittan i Kina

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Gå förbi betalväggar!

Polestar

Polestar Partner

Manne Berggren Wiklund

Li Gang / AP

Natotoppmötet i Madrid

Joel Malmén

Johanna Westergård 

Switchr

Switchr Partner

Hiro Komae / AP

Extremvädret i Japan

Efrem Lukatsky / AP

Ryska invasionen

Offensiven

Sievjerodonetsk har fallit – vad blir Putins nästa mål?

Latest Defence Intelligence update on the situation in Ukraine - 27 June 2022
 
Find out more about the UK governme… https://t.co/LSY1WEmQ8Q

DefenceHQ

Albert

Albert Partner

Ebrahim Noroozi / AP

Jordbävningen i Afghanistan

Omni Ekonomi

Tomas Ekelund

G7-mötet i Tyskland

Världen styrs av pensionärer – vad händer när de dör?

The Belt and Road Initiative (BRI, or B&R), formerly known as One Belt One Road (Chinese: 一带一路) or OBOR for short, is a global infrastructure development strategy adopted by the Chinese government in 2013 to invest in nearly 70 countries and international organizations. It is considered a centerpiece of the Chinese leader Xi Jinping's foreign policy. The BRI forms a central component of Xi's "Major Country Diplomacy" (Chinese: 大国外交) strategy, which calls for China to assume a greater leadership role for global affairs in accordance with its rising power and status.  As of March 2022, 146 countries were listed as having signed up to the BRI.Xi originally announced the strategy as the "Silk Road Economic Belt" during an official visit to Kazakhstan in September 2013. "Belt" is short for the "Silk Road Economic Belt," referring to the proposed overland routes for road and rail transportation through landlocked Central Asia along the famed historical trade routes of the Western Regions; whereas "road" is short for the "21st Century Maritime Silk Road", referring to the Indo-Pacific sea routes through Southeast Asia to South Asia, the Middle East and Africa. Examples of Belt and Road Initiative infrastructure investments include ports, skyscrapers, railroads, roads, bridges, airports, dams, coal-fired power stations, and railroad tunnels.
The initiative was incorporated into the Constitution of China in 2017. The Chinese government calls the initiative "a bid to enhance regional connectivity and embrace a brighter future." The project has a target completion date of 2049, which will coincide with the centennial of the People's Republic of China (PRC)'s founding.
Supporters praise the BRI for its potential to boost the global GDP, particularly in developing countries. However, there has also been criticism over human rights violations and environmental impact, as well as concerns of debt-trap diplomacy resulting in neocolonialism and economic imperialism.

Asien

Mina bevakningar

Aktuella ämnen

Populära ämnen