Svensk ekonomi ger ifrån sig många positiva signaler just nu. Att konkursvågen har lagt sig, aktiviteten i industrin ökar och att försäljningen i både detalj- och bilhandeln ökar tyder på att återhämtning råder.

Undantaget är möjligen arbetslösheten som steg till 9,3 procent i juni och som lär fortsätta stiga eftersom arbetsmarknaden släpar efter konjunkturen, skriver TT.

– Vi tycker att man ser tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden. Anställningsplanerna i Konjunkturinstitutets barometer förra veckan var bättre och den täcker ju hela arbetsmarknaden, inte bara industrin, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till nyhetsbyrån.

Förra veckan varslades 364 personer om uppsägning och totalt har nu 92 715 personer varslats sedan början av mars.

Under veckan skrev 7 300 personer in sig som arbetslösa, vilket är 44 personer fler än veckan innan. Arbetslösheten ligger kvar på 9,2 procent och i absoluta tal på 478 849 personer.

Färsk makrostatistik från USA, Kina och eurozonen visar att industrikonjukturen är starkt på väg upp.

– Produktionen ökar med den högsta takten på över två år, drivet av ett uppmuntrande lyft för efterfrågan, säger Chris Williamsson, IHS Markits chefsekonom, enligt TT.

I USA visade flera makrosiffror från eftermiddagen bland annat att USA:s industri-PMI steg till 54,2 jämfört med 52,6 i juni. Det var något högre än Trading Economics konsensusprognos. Även inköpschefsindex steg över 50.

I Kina lyfte inköpschefsindex från Caixin och Markit till 52,8 i juli från 51,2 i juni, vilket var tredje månaden på raken som indexet ökar och det största indexlyftet på över nio år, skriver TT.

I Tyskland och Storbritannien pekar det också uppåt. Enligt index för industrin från IHS Markit för juli steg index till 51,0, vilket var första gången på 19 månader som tysk industriaktietet ökar. I Storbritannien steg inköpschefsindex för juli till 53,3.

På onsdag är det Sveriges tur att bekänna BNP-färg för det pandemipräglade andra kvartalet. Och trots att vi kan vänta oss en historisk nedgång tror förra moderata finansministern Anders Borg att Sverige klarat sig bättre än andra länder. Det uppger han för SvD Näringsliv.

Bland annat eftersom många svenskar haft möjlighet att arbeta hemifrån och att samhället varit mer öppet vilket gjort att konsumtionen hållits i gång.

Dock tror han att det kan behövas ekonomiska stimulanser och satsningar på infrastrukturen ända till 2022. Avgörande enligt Borg är diskussionerna mellan S, L och C om arbetslinjen.

– Jag menar att arbetslinjen är helt avgörande när ekonomin återhämtar sig under 2021, säger han till tidningen.

I takt med att antalet nya coronafall i USA ökar går den amerikanska dollarn i motsatt riktning och tappar i värde. Värdet på dollarn har minskat med hela 10 procent sedan toppen i mars, skriver Bloomberg.

Stor del av avyttringen har skett under handelstiden på Wall Street vilket tyder på att inhemska investerare stänger sina positioner.

– Människor väntar mest på goda nyheter om viruskontroll, säger Stephen Jen, vd på Eurizon Capital.

Tidigt under pandemin steg dollarn snabbt efter att investerare sökt säkerhet i amerikanska tillgångar samtidigt som viruset spred sig i Europa.

Vid lunchtid på måndagen motsvarade 1 dollar cirka 8,80 kronor, vilket går att jämföra med 10,50 kronor i mars.

Trots uppgifter från flera håll att coronapandemins effekter kommer att påverka ekonomin lång tid framöver fasas nu flera krisåtgärder ut, skriver Dagens Industri.

En av de mest pressade frågorna är arbetsmarknaden som enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) ”är det allvarligaste krisläget vi har i modern tid”.

Sedan i fredags går det inte längre att korttidspermittera upp till 80 procent av arbetstiden, hyresrabatter och sänkta arbetsgivaravgifter är några av de åtgärder som tagits bort.

Anders Ferbe, regeringens coronasamordnare, menar att bland annat permitteringarna och omställningsstöden borde finnas kvar.

– Det besked jag får ifrån alla branscher är att man vill att korttidspermitteringarna finns kvar permanent, säger han till DI.

Kinesiska videodelningsappen Tiktok måste antingen säljas eller så blir den blockerad i USA. Det säger finansminister Steven Mnuchin till ABC-programmet ”This week”. Tiktok ”kan inte existera i sin nuvarande form” på grund av nationella säkerhetsskäl, då appen misstänks dela användardata med Kinas regering.

– Vi riskerar att de skickar tillbaka information om 100 miljoner amerikaner, säger Mnuchin till kanalen.

Microsoft uppges ha pausat förhandlingarna om att köpa Tiktoks amerikanska verksamhet från kinesiska Bytedance, efter att president Donald Trump i fredags sa att han var emot affären och stod i begrepp att bannlysa den i USA. Det uppger källor för Wall Street Journal.

Microsoft och Bytedance trodde att de grova dragen i en uppgörelse skulle kunna vara färdiga till måndag – men Trumps utspel tog dem på sängen, säger en källa till tidningen.

Källorna uppger för WSJ att förhandlingarna mellan Microsoft och Bytedance inte är döda, men att parterna nu väntar på att få mer klarhet i Vita husets linje innan man går vidare.

Osäkerheten är nu stor över vad som egentligen ska hända med den omåttligt populära videodelningsappen i USA, efter de senaste dagarnas turer, konstaterar TT: Ska den bannlysas, säljas eller knoppas av?