Snart torkar leran – allt om Ukrainas offensiv

Förberedelserna har pågått i månader och nu börjar leran torka upp.

Det kan vara ett av krigets viktigaste ögonblick – det när Ukraina ska försöka vända spelplanen igen och inleda vårens stora motoffensiv.

Här är den viktigaste läsningen samlad och allt är skrivet eller upplåst av Omni Mer.

En förutsättning som nämnts för att offensiven ska inledas är att den omfattande vårleran behöver torka upp.

I början av april frågade Deutsche Welle meteorologen och amerikanska flygvapenveteranen David Helms om en prognos.

Det börjar bli torrt från mitten av april i södra Ukraina, från början av maj i Donetsk-regionen och från mitten av maj i Luhansk-regionen i nordöstra Ukraina, blev svaret.

För Omni har överstelöjtnant Joakim Paasikivi påpekat att även Ukrainas nya militära utrustningen från väst behöver vara på plats och att de nya förbanden måste hinna samöva och få igång rutiner.

– Så kanske i maj, gissningsvis, sa Paasikivi till Omni i slutet av mars.

I januari togs flera beslut som fick vapenleveranserna från väst att ticka upp rejält. Ukraina utlovades också något nytt – moderna system för anfallskrig.

Det handlar bland annat svenska Stridsfordon 90 och Leopard 2-stridsvagnar.

Men Ukraina behöver också ammunition. Det har larmats om brister och då särskilt på artilleriammunition.

Ukraina behöver också soldater som bemannar de nya attackstyrkorna.

Economist har tidigare skrivit att Ukraina har haft som mål att sätta upp tre nya armékårer med 20 000 man vardera. En färsk siffra från Financial Times anger däremot att det är omkring 35 000 ukrainska soldater som kommer att delta i offensiven.

Styrkesiffror som nämns är förstås uppskattningar. Båda sidor har lidit svåra förluster av både manskap och material efter över ett års intensivt krig. Men exakt hur stora de är och hur betydelsefulla de blir är öppna frågor.

Av stor betydelse är också hur Ukraina respektive Ryssland har klarat av att fylla ut leden med nya rekryter.

De senaste månaderna har striderna varit särskilt blodiga efter att Vladimir Putin möblerade om i den militära ledningen och Ryssland inledde en vinteroffensiv.

De tänkta ryska målen med anfallen är fortsatt något höljda i dunkel men de ukrainska målen har hela tiden varit uttalade: Håll ut och orsaka så mycket skada som möjligt inför de egna kommande anfallen.

Mest omskrivet och omdiskuterat har försvaret av Bachmut och de brutala striderna i staden varit. Om beslutet att hålla Bachmut var värt priset är en fråga som fortfarande väntar på svar.

Ukraina har också försvarat sig framgångsrikt och slagit ut stora mängder ryskt material i bland annat Vuhledar.

När, var och hur Ukraina anfaller är en väl bevarad hemlighet och det finns ett antal varianter som nämnts.

Och hur det kommer att gå vet nog ingen. Ukraina kanske inte klarar den svåra uppgiften att bryta igenom de formidabla försvarsverk som Ryssland byggt upp.

Eller så är de ryska leden så uttunnade och demoraliserade att minorna, stridsvagnshindren och skyttegravarna enbart blir döda punkter att passera.

På sikt och rent strategiskt leder många vägar till Krymhalvön. Halvön kan bli en användbar bricka för att till slut få Vladimir Putin till förhandlingsbordet för en möjlig framtida fred.

Samtidigt har en del varnat för allvarliga risker om Ukraina faktiskt är alltför framgångsrika under våroffensiven.