Henrietta Lacks (till höger) och hennes anhöriga. (TT)

Bolag tjänade miljarder på stulna celler – förlikas

Släktingar till Henrietta Lacks har nått en förlikning med det bioteknikföretag som i hemlighet odlat och sålt hennes celler och tjänat miljarder på detta, skriver flera nyhetsbyråer.

Den amerikanska fembarnsmamman Lacks avled 1951 vid 30 års ålder som en följd av en aggressiv tumör i livmodern. Läkarna tog i hemlighet vävnadsprover från henne, celler som sedan användes för att ta fram en lång rad medicinska behandlingar – exempelvis vaccin mot polio och mediciner mot Parkinsons sjukdom, herpes, influensa och leukemi.

Men någon ersättning utgick aldrig och parallellt har de anhöriga levt i fattigdom, utan tillgång till sjukvårdsförsäkringar. Anhöriga fick inte ens kännedom om händelsen förrän tjugo år efter Henrietta Lacks död.

Historien blev känd för allmänheten genom boken ”Den odödliga Henrietta Lacks” av Rebecca Skloot.

Hur uppgörelsen ser ut är hemligt.

 
Henrietta Lacks
Wikipedia (en)
Henrietta Lacks (born Loretta Pleasant; August 1, 1920 – October 4, 1951) was an African-American woman whose cancer cells are the source of the HeLa cell line, the first immortalized human cell line and one of the most important cell lines in medical research. An immortalized cell line reproduces indefinitely under specific conditions, and the HeLa cell line continues to be a source of invaluable medical data to the present day.Lacks was the unwitting source of these cells from a tumor biopsied during treatment for cervical cancer at Johns Hopkins Hospital in Baltimore, Maryland, in 1951. These cells were then cultured by George Otto Gey, who created the cell line known as HeLa, which is still used for medical research. As was then the practice, no consent was required to culture the cells obtained from Lacks's treatment. Neither she nor her family were compensated for the extraction or use of the HeLa cells. Even though some information about the origins of HeLa's immortalized cell lines was known to researchers after 1970, the Lacks family was not made aware of the line's existence until 1975. With knowledge of the cell line's genetic provenance becoming public, its use for medical research and for commercial purposes continues to raise concerns about privacy and patients' rights.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen