(Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Aleksijevitj i stor intervju: ”Rädd för skönlitteratur”

Vitryssland president Aleksandr Lukasjenko säger att hon är en författare som ”hällt ut en hink orenheter över sitt fosterland”. På torsdag mottar Svetlana Aleksijevitj Nobelpriset i litteratur i Stockholm men ingen i hennes hemland har bett om en intervju, skriver DN.
Alekseijevitj är den första som får motta priset som inte skriver skönlitterärt, hennes böcker bygger på intervjuer. Ibland krävs 500 för att få fram 70 som kan ligga till grund för en bok. Det kan ta upp till 15 år att färdigställa den. Författaren talar med krigsveteraner, mödrar till stupade, offer för Tjernobyl, sovjetfunktionärer och helt vanliga människor, skriver DN.
–  En roman? Jag är rädd att om en skönlitterär författare tog tag i mina hjältar skulle de disciplineras , tämjas eller underordnas en intrig. Eller ännu värre, en idé , säger Aleksijevitj.
–  Romanen har svårt att rymma allt som en människa kan bestå av.

bakgrund
 
Svetlana Aleksijevitj
Wikipedia (sv)
Svetlana Aleksandrovna Aleksijevitj (vitryska: Святлана Аляксандраўна Алексіевіч, ryska: Светлана Александровна Алексиевич), född 31 maj 1948 i Stanislav (i dag Ivano-Frankivsk) i sovjetrepubliken Ukraina, är en vitrysk, ryskspråkig författare. Aleksijevitj har skrivit en serie dokumentärromaner om "sovjetmänniskan". Till de mest kända böckerna hör Bön för Tjernobyl, Kriget har inget kvinnligt ansikte och Tiden second hand: slutet för den röda människan. Som en av den samtida ryska litteraturens främsta företrädare tilldelades hon 2015 Nobelpriset i litteratur "för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid". ^ GP 2013-08-19 ^ Svenska akademien. ”Nobelpriset i litteratur år 2015”. Pressmeddelande.
bakgrund
 
Vitryssland
Wikipedia (sv)
Vitryssland, officiellt fullständigt namn på svenska Republiken Vitryssland (vitryska: Белару́сь, officiellt Рэспу́бліка Белару́сь, Belarus, officiellt Respublika Belarus; ryska: Белору́ссия eller Белару́сь, officiellt Респу́блика Белару́сь, Belorussija eller Belarus, officiellt Respublika Belarus) är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Vitrysslands huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Vitryssland frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska socialistiska sovjetrepubliken och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Under Vitrysslands långa, dramatiska historia har landet erövrats, styrts och ibland härjats av en rad främmande överhögheter. På 500-talet koloniserades landet av slaviska folkstammar, och på 800-talet inlemmades det i Kievriket. Trehundra år senare erövrades det av invasionsstyrkor från grannlandet Litauen. På 1500-talet, då Litauen förenats med Polen, dominerade det polska inflytandet. Under 1700-talet erövrades området av Ryssland, och fortfarande är Vitryssland starkt ekonomiskt beroende av Ryssland. Under både första och andra världskriget drabbades Vitryssland av katastrofal förstörelse. Resultatet av den tyska invasionen 1941 blev 1,3 miljoner dödade och förintelse av nästan hela den judiska befolkningen. Många byggnader låg i ruiner, och huvudstaden Minsk hade jämnats med marken. Efter kriget hölls landet i ett hårt grepp av Sovjetunionen. 1986 drabbades landet av ytterligare en allvarlig katastrof genom Tjernobylolyckan i Ukraina: stora delar av jordbruksdistrikten i södra Vitryssland blev kontaminerade av radioaktivt nedfall och är sedan dess avstängda från jordbruksproduktion. Det övervägande flacka landskapet visar upp moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, varav flera har blivit utdikade och uppodlade. Landet har ca 11 000 sjöar och genomkorsas av en rad floder, som kompletterar det stora transportnätet av vägar och järnvägar. Vitryssland har ingen kust utan utnyttjar hamnar i Polen och Litauen för sina sjötransporter. Knappt 30 % av landet består av skogar och hedlandskap, och nästan hälften av arealen utnyttjas som jordbruksmark. De viktigaste grödorna utgörs av korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En mycket viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, som omfattar mjölkproduktion och svinavel. Vitryssland har stora förekomster av torv, bergsalt och kaliumkarbonat samt en del kolreserver, men för övrigt är råvarutillgångarna obetydliga. För att kunna försörja industrin, till exempel den petrokemiska industrin och lastbilsproduktionen, är landet hänvisat till energileveranser från Ryssland som man har satt sig i stor skuld till. Det vitryska vardagslivet präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett. Detta har emellertid skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Under perioden 2000-2007 uppvisade ekonomin god tillväxt, till stor del genom kraftigt subventionerade olje- och gaspriser från Ryssland. Den ryska politiken har därefter förändrats och olje- och gaspriserna gradvis höjts. Detta har drabbat den vitryska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit helt skuldfritt har landet på några få år dragit på sig en betydande utlandsskuld. Pengarna har gått direkt till att betala löner och pensioner. Vitryssland är Europas minst demokratiska land enligt en rapport av den amerikanska organisationen Freedom House.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen