Nobelpriset kommer inte att införa kvoter för kön eller etnicitet. Det säger Kungliga Vetenskapsakademins ständige sekreterare Göran Hansson till AFP.

– Det är sorgligt att det är så få kvinnliga Nobelpristagare och det speglar de orättvisa förutsättningarna i samhället, säger han.

Men i slutändan kommer priset alltid att gå till de som har gjort den viktigaste upptäckten, säger han.

Filippinska journalisten Maria Ressa var den enda kvinnan bland pristagarna i år. Sedan instiftandet 1901 har bara 59 kvinnor, motsvarande 6,2 procent av pristagarna, belönats med priset.

Årets mottagare av Riksbankens pris till Alfred Nobels minne, David Card, Joshua D Angrist och Guido W Imbens, belönas för sin forskning om naturliga experiment. I en analys förklarar SVT:s Kristina Lagerström att det exempelvis kan handla om att se hur höjda minimilöner påverkar arbetslösheten eller hur ökad utbildning påverkar den framtida inkomsten.

Hon skriver att deras forskning är mer aktuell än någonsin när coronapandemin förvandlat hela världen till ett stort experiment.

”Tack vare årets pristagare kommer man så småningom veta mer än annars om hur distansundervisning, pandemistöd och nedstängningar verkligen påverkar ekonomin, för enskilda, för företag och för samhället”, skriver hon.

Ekots Kristian Åström säger att forskningen kan ligga till grund för reformer på exempelvis arbetsmarknaden eller inom utbildningsväsendet. Han nämner EU-förslaget om höjda minimilöner i unionen som ett exempel.

– Så det har haft ganska stor betydelse, säger han.

Den filippinska presidenten Rodrigo Dutertes administration har gratulerat journalisten Maria Ressa som förra veckan tilldelades Nobels fredspris, rapporterar Reuters. Detta i samband med att presidentens talesperson Harry Roque fick en fråga om vad priset betyder för den filippinska regeringen.

– Det är en seger för en filippinier och det är vi väldigt glada för, svarade Roque.

Ressa har grundat sajten Rappler som bland annat granskat Dutertes kritiserade ”krig mot drogerna”. Hon har stått inför flera rättsliga prövningar och Duterte har tidigare anklagat Rappler för att ägna sig åt ”fake news”.

Guido W Imbens låg och sov när han fick samtalet från Kungliga Vetenskapsakademin.

– Jag blev helt chockad över telefonsamtalet, säger han under pressträffen.
Jag blev förstummad och lycklig av att ha fått priset tillsammans med mina goda vänner, säger han under pressträffen.

Han får dela på den ena halvan av priset med Joshua Angrist för deras metodologiska bidrag till analysen av kausala samband. Den andra halvan går till David Card för hans empiriska bidrag till arbetsmarknadsekonomi.

David Card får frågan i SR Vetenskapsradion om hur han ska fira priset.

– Jag måste fortfarande hålla mina föreläsningar, jag tror inte att detta ändrar någonting, säger han och skrattar.

– Det blir nog ingen fest heller eftersom vi fortfarande har covidrestriktioner, tillägger han.

David Card, Joshua D Angrist och Guido W. Imbens tilldelas i år Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.

Ingrid Werner, professor i finansiell ekonomi och del av priskommittén, säger i SVT:s sändning att det är ett pris som handlar om att göra trovärdig forskning på politiska beslut – genom att använda något som kallas ”naturliga experiment”.

– På kuppen har de också totalt revolutionerat empirisk forskning. Inte bara inom nationalekonomi, men också inom andra samhällsvetenskapliga ämnen.

David Card får ena halvan av priset för sitt empiriska bidrag till arbetsmarknadsekonomi.

– Man trodde länge att höjda minimilönerna skulle leda till lägre sysselsättning eftersom det blir dyrare att anställa. Men Card har visat att det inte stämmer, säger Jakob Svensson, nationalekonom vid Stockholms universitet och del av priskommittén, i SR Vetenskapsradion.

Joshua D Angrist och Guido W. Imbens delar på den andra halvan av priset.

Kanadensaren David Card tilldelas ekonomipriset till Alfred Nobels minne för ”hans empiriska bidrag till arbetsmarknadsekonomi”. Det skriver Kungliga Vetenskapsakademin i ett pressmeddelande.

Den andra delen av priset går till amerikanen Joshua D Angrist och nederländska Guido W Imbens för ”för deras metodologiska bidrag till analysen av kausala samband”.

Imbens uppger att han ”var både chockad och upplyft” när han fick samtalet om att han vunnit priset. Särskilt kul tyckte han det var att dela priset med Angrist, som också varit best man på hans bröllop.

David Card får frågan i SR Vetenskapsradion om hur han ska fira priset.

– Jag måste fortfarande hålla mina föreläsningar, jag tror inte att detta ändrar någonting, säger han och skrattar.