Analyser: ”Obekvämt” pris är penningpolitiskt ”sprängstoff”
Årets ekonomipris väcker debatt i flera internationella analyser. Forskningen går på tvärs med hur regeringar och centralbanker agerar i dag, samtidigt som de prisbelönta teorierna har sina brister.
El Mundos Francisco Rodríguez kallar det ett ”obekvämt Nobelpris”, eftersom forskningen inte ger stöd för obegränsade offentliga utgifter. Ändå fortsätter regeringar att använda kriser som skäl för att låna mer, som om ”stormen aldrig tar slut”, skriver han.
Även de prisbelönta teorierna har sina brister, skriver El País Santiago Carbó. Modellerna lyckades inte förutse finanskrisen 2008 och har haft svårt att förklara den senaste tidens inflation. Men bristerna har bidragit till att förbättra modellerna snarare än att ersätta dem, menar han. De är fortfarande viktiga verktyg för centralbankerna.
Årets pris rymmer också en politisk ironi, skriver DI:s Nils Åkesson. Priset belönar forskning om vikten av öppenhet hos centralbanker, samtidigt som den Trumputsedde Fed-chefen Kevin Warsh vill kommunicera mindre. Motsättningen gör priset till ”penningpolitiskt sprängstoff”, enligt Åkesson.
