Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Illustrationsbild på journalister vid en pressträff.
Illustrationsbild på journalister vid en pressträff. (Samuel Steén/TT)
Hoten mot medierna

Debatt: GDPR hotar den granskande journalistiken

Av Emma Hedlin
Publicerad: 28 jan.
ANNONS

På ett år har lokaltidningarnas rapportering om strafförelägganden och åtal minskat med 60 respektive 30 procent. Det skriver Ulf Fahlén, chefredaktör på Nyhetsbyrån Siren, på DN Debatt.

Bakgrunden är ett HD-beslut i februari förra året som slog fast att dataskyddsförordningen GDPR väger tyngre än svenska grundlagar som offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningen. Fahlén menar att det har gjort det betydligt svårare för medier att få åtal och stämningsansökningar utlämnade till sig.

Fahlén varnar för att framtida avslöjanden, likt exempelvis Transportstyrelsens it-upphandling, aldrig kommer nå dagens ljus med de nya reglerna. Han uppmanar politikerna att ”ta ansvar” om de vill undvika ett samhälle där medborgarna är mindre informerade.

Om debattören

Ulf Fahlén, chefredaktör och ansvarig utgivare, Nyhetsbyrån Siren

ANNONS
Fahlén: Demokratin får betala det yttersta priset
debatt · Dagens Nyheter  · Ofta betalvägg
Beslutet från HD (februari 2025)
www.domstol.se
bakgrund
 
Dataskyddsförordningen
Wikipedia (sv)
Dataskyddsförordningen, eller allmänna dataskyddsförordningen (DSF), mest känd som GDPR (engelska: General Data Protection Regulation), är en europeisk förordning som reglerar behandlingen av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter inom Europeiska unionen. Förordningen utgör grunden för skyddet för fysiska personers integritet vid behandling av personuppgifter inom unionen, en grundläggande rättighet enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna. Den utfärdades av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 27 april 2016 och trädde i kraft den 24 maj 2016, men blev tillämplig först den 25 maj 2018. Förordningen ersatte dataskyddsdirektivet samt de nationella lagar som hade införlivat detta direktiv, till exempel personuppgiftslagen (PUL) i Sverige. Dataskyddsförordningen innehåller en rad bestämmelser gällande behandlingen av personuppgifter. En grundläggande princip är att personuppgifter endast får behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade. Behandlingen är laglig endast om den grundar sig på någon av de tillåtna rättsliga grunder som anges i förordningen, till exempel genom samtycke av den registrerade. Förordningen är direkt tillämplig inom hela Europeiska unionen. Därutöver är den även tillämplig i Island, Liechtenstein och Norge genom EES-avtalet. Storbritannien omfattades av förordningen under en övergångsperiod fram till och med den 31 december 2020 i enlighet med avtalet om Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen.
bakgrund
 
Transportstyrelsens IT-upphandling
Wikipedia (sv)
Transportstyrelsens IT-upphandling blev en stor nyhet med start tidigt i juli 2017 och kom att utvecklas till att främst handla om IT-säkerhet och svensk inrikespolitik: Transportstyrelsens bristande hantering av skyddsvärda IT-system och data samt outsourcing av viss offentlig verksamhet i allmänhet Regeringen Löfvens bristande interna och externa kommunikation och i viss mån Alliansens ovilja att vid tiden tillträda regeringsmakten Media rapporterade den 6 juli att Transportstyrelsens tidigare generaldirektör, Maria Ågren, hade fått ett strafföreläggande och att hon, sedan hon lämnat sitt uppdrag i januari samma år, hade brottsutretts för att ha röjt sekretessbelagda uppgifter som hotade rikets säkerhet. Drygt en vecka senare tilltog medias granskning då det framkom att i stort sett hela Transportstyrelsens IT-miljö, varav väldigt mycket i systemen bedömdes vara skyddsvärt, hade gjorts tillgänglig för icke säkerhetskontrollerad personal. Oppositionen i Sveriges riksdag avsåg väcka misstroendevotum mot regeringens infrastrukturminister Anna Johansson, inrikesminister Anders Ygeman och försvarsminister Peter Hultqvist. De två förstnämnda avgick den 27 juli i samband med att statsminister Stefan Löfven ombildade sin regering. Statsminister Stefan Löfven och ytterligare fyra ministrar samt två statssekreterare anmäldes till Konstitutionsutskottet. Tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt och regeringen Reinfeldt anmäldes också. Granskningarna blev klara i juni 2018.
Annons
Ta med familjen på höstlov — upp till 25% rabatt på två nätter hos Elite Hotels, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Hoten mot mediernaTransportstyrelsenMedia & reklamDebatt

Kris för public service i Europa – larm om nedskärningar

Allt fler europeiska public service-bolag tvingas göra stora nedskärningar eftersom finansieringen inte räcker till, rapporterar DN. Bland de senaste i raden finns brittiska BBC, som varnar för att uppemot 2 000 tjänster kan försvinna.

16 oktober, 10.44
BBC:s huvudkontor i London.

Annonspengarna till medier minskade i sommar

Svenska medier drog in mindre pengar på annonser i juni och juli, jämfört med samma period förra året, rapporterar TT.

12 augusti 2025, 14.24
En kvinna läser en tidning med en annons för vin på baksidan. Arkivbild.

Politikers budskap påverkar tilliten till medier

Ledande politikers retorik och signaler påverkar allmänhetens förtroende för medier. Det rapporterar Dagens Nyheter som bland annat har pratat med Fredrik Stiernstedt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

11 december 2024, 13.07
Journalister inför en pressträff.