Förra Saab-ledningen misstänks för fler brott

Saab är en svensk biltillverkare och ett varumärke för personbilar som för närvarande är licensierat till företaget National Electric Vehicle Sweden AB, som år 2012 köpte konkursboet efter Saab Automobile AB. Verksamheten grundades år 1949 i Trollhättan, då försvarskoncernen Saab presenterade sin första personbil - Saab 92001. Företaget nådde stora framgångar under den senare halvan av 1900-talet med modeller som Saab 900 och Saab 9000. År 1990 styckades Saabs personbilsdivision av till ett separat bolag, kallat Saab Automobile AB, som år 2000 blev helt uppköpt av amerikanska General Motors. Det var under denna tid som modellerna Saab 9-3 och Saab 9-5 introducerades på den globala marknaden. 2010 såldes bolaget till det nederländska bolaget Spyker, som sedan tidigare bedrivit småskalig tillverkning av sportbilar. Bolaget försattes i konkurs under december 2011, varpå produktionen upphörde. Cirka ett halvår senare, i juni 2012, meddelade konkursförvaltarna att det nybildade konsortiet National Electric Vehicle Sweden, förkortat NEVS, tecknat avtal om att förvärva samtliga tillgångar i konkursboet efter Saab Automobile AB. I och med detta förvärvade NEVS även rättigheterna till att nyttja varumärket Saab. Under 2013 återupptogs serieproduktionen av Saab 9-3 på Stallbacka i Trollhättan. Idag nyttjas varumärket Saab, förutom av NEVS och Saab AB, även av reservdelsföretaget Orio AB (tidigare Saab Automobile Parts AB). Orio AB bedriver produktion och distribution av reservdelar och tillbehör till Saab, både direkt till privatkunder och till auktoriserade återförsäljare, samt agerar paraplyorganisation för de auktoriserade Saab Servicecenter som finns runt om i världen.

Svindleri är ett brott enligt 9 kap 9 § Brottsbalken. Svindleri är en form av kvalificerat bedrägeri genom att det inte riktar sig mot någon eller några personer utan mot allmänheten genom att sprida vilseledande uppgifter för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom. Samma gäller den som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat företag eller på grund av sin ställning bör äga särskild kännedom om ett företag, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggör eller eljest bland allmänheten eller företagets intressenter sprider vilseledande uppgift ägnad att påverka bedömandet av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada. Det krävs inte att det föreligger något skadesyfte eller att skada verkligen har uppstått. Det är tillräckligt att skada kunde ha uppstått. Påföljden är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Frågan om svindleri har prövats av Högsta domstolen. De åtalade dömdes för svindleri i Sundsvalls tingsrätt. Hovrätten för nedre Norrland fann att visserligen var uppgifterna som styrelsen lämnat vilseledande men det var inte visat att "den vilseledande uppgiften spritts till så många kreditgivare att svindleriparagrafens krav på spridning kan anses uppfyllt"". Högsta domstolen utgick från att åtalet avsåg ett vilseledande genom information i en registreringsanmälan för vilken bestämda lagregler gäller. Det var alltså inte fråga om ett uppgiftslämnande i allmänhet, där utelämnande av viss information kan generellt sett vara i lika mån vilseledande som en positivt oriktig uppgift. Den lagreglerade uppgiftsskyldigheten enligt 4 kap 12 § aktiebolagslagen fick anses sätta ramen för vad som kan anses vara ett vilseledande. Hade uppgiften till PRV varit korrekt enligt tidigare lydelse av 4 kap 12 § aktiebolagslagen kan något vilseledande ej föreligga. Att hänföra det åtalade förfarandet till svindleri skulle innebära att man - med avsteg från legalitetsprincipen - skulle ge stadgandet en utvidgad tillämpning som inte kan komma i fråga.