Efter bombdådet i Ankara – PKK utlyser vapenvila

Folkets demokratiska parti (turkiska: Halkların Demokratik Partisi, HDP), är ett vänsterinriktat prokurdiskt politiskt parti i Turkiet. Sedan 2015 är partiet representerade i Turkiets parlament där de innehar 80 mandat. Partiet leds av två partiledare, som sedan 22 juni 2014 är Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ. HDP är en del av den prokurdiska rörelsen i Turkiet, men har även stöd bland etniska turkar. HDP bildades 2012 som den politiska grenen av Folkets demokratiska kongress, HDK. HDK är en gemensam plattform för ett flertal socialistiska och gröna partier, samt fackföreningar, feministgrupper och grupper som arbetar för HBTQ-personers och etniska minoriteters rättigheter. I presidentvalet 2014 fick HDP:s kandidat Selahattin Demirtaş 9.76% av rösterna. I parlamentsvalet 2015 fick partiet 13,2% av rösterna, vilket innebar att de lyckades ta sig över parlamentets tioprocentsspärr. Partiet har uppmärksammats för sina förbindelser med organisationen PKK som är terrorstämplad av Turkiet, USA och EU. I valet 2015 var HDP det parti som fick flest röster bland turkiska medborgare bosatta i Sverige.

Kurdistans arbetarparti, Partiya Karkerên Kurdistan eller Kurdistanê, vanligen omnämnt med sin kurdiska förkortning, PKK (Partiya Karkerên Kurdistanê), är en kurdisk separatistorganisation i Turkiet och Irakiska Kurdistan. Från 1984 till 2013 stred PKK mot Turkiet i det som kallats kurdkonflikten för mänskliga rättigheter och självstyre för den kurdiska folkgruppen i Turkiet som består av 10-25 % av befolkningen och som under årtionden utsatts för statlig repression. Gruppen grundades 1978 i byn (utanför Lice) av en grupp kurdiska studenter under ledning av Abdullah Öcalan. PKK:s ideologi var ursprungligen en blandning av revolutionär socialism och kurdisk nationalism och syftade till att grunda en oberoende, marxist–leninistisk stat i området som skulle komma att kallas Kurdistan. Sedan han greps och fängslades 1999 har PKK:s ledare Abdullah Öcalan övergett marxism-leninismen, och drivit partiet till att anta hans nya politiska plattform kallad "demokratisk konfederalism" (starkt influerad av den frihetliga socialismens tankar om kommunalism) och därmed överge sina tidigare krav på grundandet av ett självständigt land. I maj 2007 medverkade tidigare PKK-medlemmar i bildandet av Koma Civakên Kurdistan, KCK, en paraplyorganisation för kurder i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. 20 mars 2005 beskrev Öcalan behovet av en demokratisk konfederalism och fortsatte: "Den demokratiska konfederalismen i Kurdistan är inte ett statligt system, utan det demokratiska systemet för ett folk utan en stat... det får sin makt från folket och anpassar sig för att bli självständigt inom varje område, inklusive ekonomin." År 2013 utropade PKK eldstillestånd och började långsamt dra tillbaka sina styrkor till irakiska Kurdistan som en del av den så kallade fredsprocessen mellan PKK och turkiska staten. Namnet PKK används omväxlande för sin beväpnade gren Folkets försvarsstyrkor, tidigare känt som Kurdistans nationella frihetsarmé. PKK är internationellt klassat som en terrororganisation av flera stater och organisationer, däribland NATO och EU. Emellertid har länder som Indien, Kina, Ryssland, Schweiz och Egypten inte klassat PKK som terrororganisation.