Hem
SkjutningenOmni förklarar

Psykolog: Så pratar du med barn om skoldådet

Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen. (Shutterstock/Rädda barnen)

UPPLÅST ARTIKEL. Barn och unga kan påverkas extra starkt av händelser som tisdagens skjutning i Örebro. Många har skadats och flera har dött på en skola för vuxenutbildning. Hanna Thermaenius, specialist i klinisk barn- och ungdomspsykologi på Rädda Barnen, guidar till hur du kan prata med barn i din närhet. Här är några av råden:

  • Pejla in vilken information barnet har
  • Prata om källkritik i sociala medier
  • Var en trygg vuxen för andras barn

Fråga om barnet hört talas om händelsen

I nästan alla riktlinjer om barn och kriser så är första rådet att låta barnens frågor styra. Men hur gör man om barnet kanske ännu inte ens hört talas om dådet?

Om barnet är i skolåldern tycker psykologen Hanna Thermaenius att man ska ta upp det även om barnet inte frågar. Hon menar att det är bättre att nyheten kommer från en förälder eller annan trygg vuxen.

– Man kan fråga ”har ni pratat om något som hänt idag?” så får man reda på vad de vet och inte. Troligen har de hört något, en lärare kan ha sagt något, man har fått upp något på Tiktok eller sett någon nyhetsnotis. Redan när de går i förskoleklass kan de själva läsa på löpsedlarna när de går till skolan.

På så vis kan man pejla in vilken information de har och se vad de kan vilja ha svar på.

Är man nära händelsen, som i detta fall bor i Örebro, kan man vara rätt säker på att barnen kommer få veta.

Om barnet inte verkar intresserat av att prata räcker det med att bara visa att man finns där.

– Det är också ett skydd att inte vilja höra eller veta mer. Det är inte onormalt.

– Och om det är ett litet barn som inte har hört om det här och troligen inte kommer göra det så behöver man inte ge någon information alls.

Var en trygg vuxen

Se gärna till att du finns där även för andra barn än dina egna i sådana här situationer, tycker Hanna Thermaenius.

– Tänk på att lyfta blicken lite. Om man kanske är fotbollstränare eller bara hamnar i kassakön med barn som får syn på en rubrik. Trygga vuxna kan det aldrig finnas för många av.

För att klara av det kan det hända att man först själv behöver ta hjälp för att lugna sin oro innan man tar samtalet med barn. Kanske behöver man prata med en annan vuxen eller göra något som får en lugn.

– Vi kan visa sorg och ledsenhet, men vi vill också visa att just här och nu med mig är det tryggt. Det är en del av det vi kallar psykologiska första hjälpen.

Håll fast vid rutiner – sök gemenskap

Ta vardagen med dess rutiner till hjälp om barnet känner mycket oro, råder Hanna Thermaenius. Se till att följa det vanliga schemat men även göra extra mycket av sådant som är positivt: lyssna på musik, rita, gå på träningen, komma ut och röra på sig.

– Det hjälper både vuxna och barn.

Hur ska man göra om barnet inte vill gå till skolan nästa dag?

– Dels så behöver man normalisera den känslan hos barn, att säga ”ja det är otäckt, vi vet att något hänt på en skola och du går ju också i skolan”. Och dels behöver man prata om att sådana här händelser är väldigt ovanliga.

Vidare kan man förklara att även om det känns obehagligt så är det skönt att göra sådant som man brukar göra. Att sitta hemma och oroa sig kan vara jobbigare.

– Säg att alla vuxna som är med och bestämmer och som jobbar med barn ser till att det ska bli så tryggt som möjligt för barnen. Vill de ändå inte gå till skolan kan man gå till någon annan samlingsplats tillsammans, som bibblan.

När dåd och skjutningar inträffar anordnas ofta samlingsplatser lokalt.

– Ofta kanske man tänker ”men vi är inte direkt drabbade, så vi ska inte gå dit”. Men det kan kännas skönt både för föräldrar och barn att göra det.

Ta upp vikten av källkritik

Fråga gärna barnet vad det läst eller sett om händelsen.

– Vikten av källkritik går hand i hand med läskiga händelser i samhället. Fråga ”kan jag få titta på det?” eller föreslå att ni tittar tillsammans, säger Hanna Thermaenius.

Om informationen de fått är felaktig så var noga med att inte fördöma barnet för det, utan förklara att det är lätt hänt när det sprids mycket och snabbt.

Till det hör även att hjälpa till att stoppa ryktesspridning och att uppmana dem att inte skicka vidare exempelvis bilder och klipp till andra barn.

Som vuxen kan du också tydligt ta på dig ansvaret för att ta in informationen. Förklara att du kan läsa nyheterna och berätta vad som hänt, eller att ni tillsammans exempelvis kan titta på Lilla Aktuellt.

Att helt avråda barnen från att titta på inlägg om händelsen i sociala medier tror hon inte på.

– Problemet om man gör det till ett förbud är att de kanske kollar ändå, men inte kan prata med dig om det. Man kan säga ”om jag hade varit du hade jag inte gått in och tittat just nu, men om du gör det kan du prata med mig”.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen