Amnesty: Kurdiska styrkor kan begå krigsbrott

Peshmerga (kurdiska: pêşmerge) är en samlingsbeteckning för väpnade kurdiska nationella rörelser. Ursprungligen var det kurdiska soldater från Irak och Iran som förenades och bildade den självständiga kurdiska Mahabadrepubliken 1946, med sin ledare Mulla Mustafa Barzani som lydde under kurdernas första president Qazi Muhammad. Dess existens blev dock kortvarig och efter våldsamheter flydde Barzani med 500 av sina krigare till Sovjetunionen, där de kom att kalla sig Peshmerga ("De som möter döden"). Den nationella militära kurdiska Peshmergastyrkan bildades då Qazi Mohammad som ledde den kurdiska Mahabadrepubliken hissade den kurdiska flaggan över de offentliga byggnaderna och utropade republiken.

Kurdistans regionala regering (kurdiska: Hikûmetî Herêmî Kurdistan), ibland förkortat KRG av dess engelska namn (engelska: Kurdistan Regional Government), administrerar det autonoma självstyret i Irakiska Kurdistan.

Irak (arabiska: العراق, al-'airaaq; kurdiska: Êraq), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien. Landet gränsar till Saudiarabien och Kuwait i söder, Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väst och mot Iran i öst. Landet har en kort kustremsa i Persiska viken. Området kallades för Mesopotamien under antiken, och betraktas allmänt som en av de första civilisationerna. Namnet Irak betyder "två ådror", vilket syftar på floderna Eufrat och Tigris. Det tillhörde länge Persien (under de akemenidiska, parthiska och sassanidiska dynastierna) och blev med upprepade mellanrum mål för romerska anfall. På 600-talet ockuperades Irak av araberna, som skövlade den sassanidiska huvudstaden Ktesifon och lät anlägga den nuvarande huvudstaden Bagdad införa det nu helt dominanta islam i landet. Under 1200-talet skövlades det av mongoliska styrkor under Djingis khan och dennes ättlingar, under vilket miljontals människor kan ha mist livet. Bagdad jämnades med marken 1258 och den rådande kalifen avrättades. Det mongolisk-turkiska inflytandet hävdes under 1400-talet och landet erövrades under tidigt 1500-tal av den osmanske sultanen Süleyman. Området ockuperades stegvis av brittiska styrkor under första världskriget och förblev under brittiskt inflytande fram till 1958, då den brittiske lydhärskaren kung Faisal II dödades i en militärkupp ledd av Abd al-Karim Qasim. 1963 förde ännu en militärkupp arabnationalister och baathister till makten, och 1968 gjordes landet genom ytterligare en statskupp till en enpartidiktatur under Baathpartiet och Ahmed Hassan al-Bakr. 1979 grep al-Bakrs kusin Saddam Hussein makten i det rådande revolutionsrådet och lät utse sig till president. Under hans styre var landet en hård diktatur. Efter ett förödande krig mot grannlandet Iran 1980–1988 hamnade landet i en ekonomisk kris. Efter att Irak ockuperat Kuwait 1990 anfölls Irak nästa år med FN:s godkännande av en koalition ledd av USA, som slog den irakiska armén. Oppositionsgrupper uppmanades ta till vapen mot Saddam Husseins regim, men grupperna fick inte militärt stöd utan slogs ned av regimen. 2003 anfölls Irak på nytt, denna gång utan FN-mandat och av huvudsakligen amerikanska och brittiska styrkor (se Irakkriget). Som orsak angavs innehav av massförstörelsevapen och – efter 11 september-attacken 2001 – förmodat stöd till al-Qaida. Beskyllningarna har inte kunnat bekräftas och betraktas av många som svepskäl. Genom ockupationen hamnade Irak i ett kaotiskt tillstånd där väpnade grupper bekämpar ockupationsstyrkorna och representanter för den nya politiska ledningen. En demokratiskt vald irakisk regering tillträdde den 20 mars 2006 för att ersätta den interimsregering som tillsatts av den amerikanska ockupationsmakten. De Natoledda styrkorna har blivit kvar i landet också efter att kriget betraktas som avslutat.