Sjukdomarna som ökar med den globala uppvärmningen

Skogsbränder, extremväder och klimatflyktingar är redan vardag på många håll i världen. Som om det inte var nog riskerar dessutom en rad sjukdomar att bli vanligare i klimatförändringarnas spår.

Med ökade temperaturer och förändrade mönster för nederbörd syns redan idag exempel på hur smittsamma virus sprider sig utanför sina traditionella områden. Världshälsoorganisationen (WHO) pekar ut klimatförändringarna som det största hälsohotet för mänskligheten.

Omni listar sju av de sjukdomar som väntas bli vanligare i och med den globala uppvärmningen.

Dengue är en av många sjukdomar som sprids via myggor och som redan har tagit sig till nya områden i och med ökade temperaturer. Myggorna som sprider viruset trivs i varma och fuktiga miljöer och har ofta dykt upp i samband med regnsäsonger.

– Vi kommer att se flera smittbärande arter som hittar nya platser med gynnsamma förhållanden för att etablera sig, säger forskaren Constantino González Salazar till Omni.

Han studerar gränslandet mellan folkhälsa och klimatförändringar vid universitetet UNAM och berättar att dengue de senaste åren exempelvis har upptäckts i Xalapa i den mexikanska delstaten Veracruz, där sjukdomen tidigare inte funnits.

Flera myggarter har också börjat dyka upp i 22-miljonersstaden Mexiko City där de tidigare inte funnits.

– Man trodde att höjden hade stoppat dem. Men nu ser vi att det snarare verkar ha varit temperaturen och när den stiger kommer också fler sorters mygg hit, säger González Salazar.

Dengue är förstås inte den enda vektorburna sjukdomen som oroar. Smittor som sprids via mygg är bland de tydligaste exemplen på sjukdomar i klimatförändringarnas spår. Bland dem finns även malaria, zika, chikungunya och nilfeber.

Världshälsoorganisationen förutspår att en fjärdedel av de 250 000 årliga dödsfall som klimatförändringarna kan orsaka kommer att bero på malaria.

Andra hävdar att det är omöjligt att säga, eftersom ett förändrat klimat också skulle kunna innebära att malaria försvinner från platser där sjukdomen sprids idag.

Men spridningen handlar inte bara om att myggen tar sig till nya platser.

– Höga temperaturer gör att insekter som lever på andras blod vill få i sig det snabbare för att inte torka ut. Därför ökar också kontakten med människor och risken för att de ska smittas av något viralt som myggan bär på, säger González Salazar.

Chagas sjukdom är en livshotande parasitinfektion som finns i Central- och Sydamerika och överförs till människor via blodsugande skinnbaggar. Även denna insekt frodas när temperaturen stiger. I den akuta fasen leder bettet till feber och att flera inre organ kan svullna. Utan behandling dör cirka 10 procent redan i det första skedet. Flera år senare kan sjukdomen utvecklas till en kronisk hjärtmuskelsjukdom där nervsystemet kan skadas med dödliga konsekvenser.

Förekomsten av skinnbaggar som bär på smittan har redan konstaterats i flera delar av Mexiko där de inte funnits tidigare.

Parasitsjukdomen leishmaniasis sprids via sandmyggor. Både den och chagas är kroniska sjukdomar som utöver ett stort lidande medför höga kostnader på samhällsnivå.

– Vi kan vänta oss att sjukdomar som man tidigare har sett som tropiska eller som har funnits på landsbygden blir alltmer urbana. Det är förstås ett problem med tanke på den stora mängd människor som då kan utsättas för dem, fortsätter González Salazar.

Flera sjukdomar väntas också få en ökad spridning på grund av de naturkatastrofer som extrema väderförhållanden för med sig. Förra året triggade kraftiga översvämningar i Pakistan ett utbrott av denguefeber. På liknande sätt kan vi komma att se större utbrott av exempelvis kolera i samband med översvämningar där infrastrukturen inte räcker till.

Såväl kolera som trakom sprids via bakterier och förekomsten väntas öka. Trakom är världens vanligaste orsak till blindhet. Det beror på en infektion i ögats bindhinna, som orsakas av bakterien chlamydia trachomatis.

En studie från förra året visade att 58 procent av alla sjukdomar hos människor som orsakas av patogener – alltså olika smittämnen – kan förvärras på grund av klimatförändringarna. Studien, publicerad av Nature Climate Change, sammanställde all forskning som gjorts på området för att få en övergripande bild.

– Vår studie har visat att det inte handlar om spekulationer utan om verkliga siffror. För att komma åt den här problematiken måste vi minska utsläppen, sa huvudförfattaren Camilo Mora vid universitetet i Hawaii till SciDev.Net.

I de 250 000 dödsfall på grund av klimatförändringarna som Världshälsorganisationen förutspår, finns också dödsorsaker som undernäring och diarré. Torka, översvämningar och andra extremväder är ett stort hot mot matsäkerheten runtom i världen, liksom bristen på rent vatten.

Enligt FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) kan risken för hunger och undernäring stiga med 20 procent fram till 2050 om vi inte lyckas mildra och förebygga effekterna av klimatförändringarna.

I en studie från 2021 som publicerades i tidskriften Nature konstateras att minskade skördar till följd av klimatförändringar riskerar att leda till undernäring, men också fler fall av diabetes typ två.

Även hypotermi och termisk stress kan uppstå om den omgivande temperaturen blir så extrem att den påverkar en människas kroppstemperatur.

Liksom känsliga grupper kan fara illa vid värmeböljor innebär ökade temperaturer på grund av klimatförändringar också ökad dödlighet för människor med hjärt- och kärlsjukdomar. Även problem med luftvägarna såsom astma och lunginflammation kan accelereras av höjda temperaturer och försämrad luftkvalitet.

– Om du redan har problem med hjärtat eller lungorna och kroppen inte är i optimal kondition kan höga temperaturer göra det svårare att återhämta sig. Det är likadant som när man pratade om bakomliggande sjukdomar vid covid-19, säger González Salazar.

Forskningsområdet är fortfarande ungt och det är svårt att att fastställa några kausala samband, men det finns också studier som tyder på att den mentala hälsan kan påverkas negativt när jorden värms upp.

– Det verkar som att höga temperaturer kan bidra till episoder av stark ångest och stress, fortsätter González Salazar.

Runt 75 procent av alla nya sjukdomar som dykt upp i modern tid uppskattas ha kommit från djur. Bland dem finns sars, fågelinfluensan, svininfluensan och covid-19.

När vilda djur förlorar sina naturliga habitat eller ett förändrat klimat påverkar hur de rör sig kan en närmare kontakt med människor uppstå, vilket i sin tur ökar risken för att nya sjukdomar ska spridas till människor.

Smältande ismassor kan också leda till problem. I studien som Mora och hans medförfattare publicerade förra året nämns en genetisk analys av ett utbrott av mjältbrand i Arktis. Den tydde på att bakterierna kan ha funnits i ett djurkadaver som kommit fram när tjälen gick ur marken.

På samma sätt fruktar forskarna i Hawaii att upptinande permafrost kan öppna en ”Pandoras ask” med tidigare utdöda sjukdomar.

Vill du läsa mer?