Skandinaverna har gjort sitt – är det dags för en ”hökig” Natochef?

Det är ofta politiker, diplomater – gärna tidigare statsministrar och försvarsministrar som historiskt sett haft rollen. Gemensamt har också varit att det hittills alltid varit män som har valts till positionen.

Nu 2023 lyfts frågan allt oftare om det inte är dags för en kvinna och nu finns en rad kvinnor som nämns som kandidater som kan ta över efter Jens Stoltenberg.

För enkelhetens skull har Omni delat upp de potentiella kandidater som ofta lyfts och sorterat in dem under respektive land eller område som de kommer ifrån. För det har också en viss betydelse...

USA brukar avstå från att göra anspråk på jobbet eftersom man redan har en så pass stark ställning i alliansen. Men det har viss betydelse vem som får stöd från den amerikanska presidenten.

President Joe Biden har sagt att tiden är inne för en kvinna att ta över generalsekreterarskapet och enligt både The New York Times och Foreign Policy ser Washington kanadensiska finansministern Chrystia Freeland som sin kandidat.

Den italienska tidningen La Repubblicas Brysselkorrespondent skriver att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kan vara ett konkret val för USA att stötta.

Hon har dock ett år kvar på sin post – enligt La Repubblica är USA:s plan att försöka lobba för att Jens Stoltenberg ska sitta kvar ytterligare ett år och att det ska ratificeras i under Natomötet i Vilnius i juli. Det lämnar möjligheten öppen för att Ursula von der Leyen skulle kunna ta posten 2024, skriver tidningen.

Vissa menar att en ny generalsekreterare borde komma från något av de baltiska länderna för att skicka en tydlig signal till Putin att Nato samlar sin fulla kraft i regionen om det hettar till. Andra menar att de baltiska länderna kan vara för ”hökiga” för att kunna sluta fred med Ryssland när konflikten avtar, skriver Foreign Policys Brysselkolumnist Anchal Vohra.

Här nämns ofta Estlands sittande premiärminister Kaja Kallas som ett val. Hon har varit tydlig i sitt stöd till Ukraina och har höjt sin internationella profil, skrev till exempel The New York Times i höstas. Men frågan är om hon är för frispråkig, framförallt Frankrike skulle nog inte ställa sig bakom henne, tror en expert som Foreign Policy pratat med.

Inte lika ofta nämnd men ändå med på listorna är annars Litauens sittande premiärminister Ingrida Šimonytė.

Det måste ändå bli någon från ett EU-land, menar en del. Frankrike och Tyskland kommer vilja se bortom kriget och försöka hitta någon som i framtiden är villig att skapa en ny, stabilare relation med Ryssland, skrev The New York Times i höstas.

Nederländerna brukar inte alls ses som lika ”hökiga” som baltländerna – men de tar ändå försvaret på allvar, skriver Politico. Här finns kandidater som skulle kunna bli Natochefer – till exempel nämns den sittande premiärminister Mark Rutte, vice premiärministern och finansministern Sigrid Kaag eller försvarsministern Kajsa Ollongren som möjliga kandidater.

Den respekterade brittiske försvarsministern Ben Wallace brukar alltid vara med på listorna om vem som ska ta över ledarskapet i Torypartiet (när det av och till stormar där). Nu är han också med på listorna som möjlig Natochef och till skillnad mot att bli brittisk premiärminister verkar detta vara ett jobb han faktiskt vill ha:

– Nato skulle vara ett trevligt jobb, har han tidigare sagt.

Sedan är det förstås EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som kan ha en chans att få ett brett stöd från alliansen. Hon har tagit ett steg fram under kriget i Europa och blivit ansiktet för EU:s svar mot de ryska aggressionerna och stöd till Ukraina. Dessutom har hon bakgrund från att tidigare ha varit Tysklands försvarsminister.

Italien har två tidigare politiker som skulle kunna passa – ekonomen och den tidigare premiärministern Mario Draghi eller Federica Mogherini som tidigare var EU:s utrikespolitiska chef och italiensk minister.

Jobbet består förvisso till stor del av att vara en god diplomat men över försvarsfrågor och det är en sak som kanske inte ligger för dem, skriver Foreign Policy.

Slovakiens president Zuzana Caputova och Kroatiens före detta president Kolinda Grabar-Kitarovic nämns också ibland som möjliga efterträdare som nämns mer sällan, skriver tidningen.

Lite geografiskt avstånd till Europa kan ge en viss diplomatisk fördel, menar vissa. Kanadas vice premiärminister Chrystia Freeland har nämnts här ovan. Hon eller utrikesminister Mélanie Joly kan vara tänkbara namn, skriver Politico.

Freeland har setts av Natokännare som ett bra val, hon är barnbarn till ukrainska migranter, talar fem språk och har tidigare varit utrikesminister. Samtidigt att det nog inte är tänkbart att ett icke-europeiskt land som spenderar lite på försvarsbudgeten får äran i nuläget, skriver tidningen.

Nja, vi har gjort vårt – två generalsekreterare i rad har kommit från Skandinavien. Först Anders Fogh Rasmussen från Danmark och Jens Stoltenberg. Det kommer i alla fall inte någon ny stjärna.

Däremot tippar många experter att han sitter kvar ytterligare. En förlängning är möjlig till 2024 och dessutom säger en anonym Nato-diplomat till Politico att Stoltenberg gärna vill sitta kvar.