Natobeslut kan vara nära – nu trappas spelet med Turkiet upp

Många experter gjorde antagandet att Sveriges Natoprocess skulle komma in i en ny fas efter presidentvalet och det oavsett vem som vann.

När USA:s president Joe Biden dagen efter valet ringde för att gratulera Recep Tayyip Erdogan till segern inleddes uppenbart också de nya ansträngningarna för att få med Sverige i försvarsalliansen. Så här sa Biden om samtalet enligt nyhetsbyrån Reuters:

– Jag gratulerade Erdogan. Han vill fortfarande arbeta fram något med F-16. Jag sa till honom att vi vill ha ett avtal med Sverige, så låt oss få det gjort. Och så kan vi ha en kontakt med varandra igen.

USA:s utrikesminister Anthony Blinken sa under sitt Sverigebesök att det inte är någon tvekan om att Sverige blir Natomedlem och att det med största sannolikhet sker vid toppmötet i Vilnius i juli. Anslutningsprocessen kommer att ta några veckor tror han.

Jan Hallenberg är expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik och senior forskningsrådgivare vid Utrikespolitiska institutet.

– Det diplomatiska spelet är absolut igång och det är Erdogan som avgör när det slutar.

Jan Hallenberg tror själv att F-16-affären är den viktigaste frågan för att Sverige ska bli medlem.

Men det finns flera andra tecken. Ordföranden i utrikesutskottet i den amerikanska kongressens representanthus, republikanen Michael McCaul, sa nyligen att utskottet kan ändra åsikt och bli för F-16-affären om vissa villkor uppfylls. Ett sådant är att Sveriges Natoansökan blir godkänd.

McCaul sa också att han fått försäkringar, utan att säga från vem, om att det skulle ske vid en affär.

Ännu en indikation kan vara, tror Jan Hallenberg, att den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu på kort varsel drog sig ur Natos utrikesministrars möte i Oslo dit även Sverige bjudits in.

– Jag skulle gissa att det är ett tecken på att Erdogan håller inne med beslutet och kommer att annonsera det själv när det passar honom, säger Jan Hallenberg.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade inför Oslo-mötet att han nu är ”övertygad om att Sverige blir medlem”.

– Vi kommer att ha tät kontakt med Ankara och president Erdogan för att se till att processen går så snabbt som möjligt, sade han under en pressträff i den norska huvudstaden.

I samband med att Finland blev medlem godkände USA en försäljning till Turkiet av 80 moderniseringspaket till äldre F-16 som redan finns i det turkiska flygvapnet. Paketen innehåller bland annat avancerade vapen och nya datasystem.

– Det skedde uppenbarligen, utan att någon riktigt uttalat det, som en belöning för att Turkiet släppte in Finland, säger förre Turkietambassadören Michael Sahlin.

Både Michael Sahlin och Jan Hallenberg tror att det kan vara klart till Natos toppmöte i Vilnius 11–12 juli - åtminstone mer eller mindre.

– Det är inte säkert att det då är ratificerat vare sig i det turkiska parlamentet eller det ungerska parlamentet. Det kommer nog att heta att principbeslutet är fattat men att det är mer en tidsaspekt innan ratificeringen är klar, säger Jan Hallenberg.

Ungern ska också godkänna Sverige och det ungerska parlamentet tar sommarledigt 15 juni och det turkiska den 1 juli.

Michael Sahlin har en del garderingar om Erdogans godkännande men säger att han tror att den turkiske presidenten i så fall kommer vänta så länge som möjligt med att offentligöra det. Sannolikt ända tills han själv finns på plats i Vilnius - eller dagarna innan.

– Det skulle vara lite klassiskt Erdogans stil, hur han kan få ut mesta möjliga av det här.

Michael Sahlins garderingar handlar om att president Erdogan troligen också tar in andra aspekter på vad han skulle kunna tjäna på ett godkännande eftersom Sverige i Nato uppenbart är en mycket viktig fråga för USA. Han vet också att USA vill att det ska vara klart före Vilnius-mötet.

– För Erdogan blir det mer ett verktyg för att få ut maximalt från USA om de svåra problem Turkiet står inför med sviktande ekonomi, med förhållandet till Ryssland och till EU och Nato. Det är så han väger in den specifika vikten om Sverige, säger Michael Sahlin.

– Allt handlar om vilken totalkalkyl han gör.

Erdogan anser att Sverige inte gör tillräckligt för att stoppa PKK. Turkiet har också ställt krav på att ett stort antal personer, som man klassar som ”terrorister” ska utvisas.

– Sverige kan inte utvisa 120 kurder, mot domstolars beslut, det kommer inte att ske, säger Jan Hallenberg.

I den turkiska opinionen har Rasmus Paludans koranbränning utanför ambassaden i Stockholm satt spår. Men Sveriges bristande lämplighet som Natomedlem var trots det inte en större fråga i Erdogans valkampanj, sista veckorna förekom den inte alls.

Sverige inför från 1 juni en ny lag som gör det straffbart att delta i en terrorstämplad organisation - det kan kan vara gynnsamt om Erdogan ger sitt godkännande.

– Det kan vara en räddningsplanka för Erdogan så han inte förlorar ansiktet. Han kan utåt åberopa att Sverige nu har gjort eftergifter, säger förre Turkietambassadören Michael Sahlin.

President Biden vill alltså sälja flyplanen. Men affären med de 40 planen, som är värd sammanlagt 200 miljarder svenska kronor, måste godkännas av den amerikanska kongressens båda kamrar, senaten och representanthuset. Och representanthuset ser alltså ut att släppa sitt motstånd.

Organisationer för grekiska ättlingar i USA har protesterat mot en försäljning, och fått med sig ett stort antal kongressledamöter, eftersom planen skulle kunna användas för överflygningar av grekiskt territorium, något Turkiet ofta utfört och då främst vid ett par grekiska öar nära den turkiska kusten. Överflygningarna har skapat en djup och mycket hetsig konflikt mellan länderna.

Bob Menendez är demokratisk senator för New Jersey och ordförande i senatens utskott för utrikes relationer, är en stark motståndare till F-16 affären, precis som andra i utskottet.

Motståndet handlar om att många av Menendez väljare har grekiskt påbrå men också om vad han anser är bristen på demokrati i Turkiet. Sajten Politico har dock källor som säger att Bob Menendez och utskottets uppfattning kan gå att rucka på.

– Det här är en osäker faktor, det finns fortfarande motstånd bland de som ska bestämma. Den här typen av processer i kongressen är förfärligt svåra att tränga in i eftersom det pågår en massa i kulisserna som man har svårt att bedöma. Olika ledamöter vill ha olika saker av presidenten, säger Jan Hallenberg.

Jan Hallenberg tror att de grekiska grupperna till slut kommer att dra det kortaste strået.

– Påtryckningsgrupper finns överallt. Det stora intresset för USA är att ha goda relationer med Turkiet och att få med Sverige i Nato. Om någon exilgrupp inte gillar det får man strunta i det och leva med det, säger han.