Det här är ”olovlig kårverksamhet” – brottet ingen döms för

Mycket ovanligt. Senast en förundersökning inleddes om olovlig kårverksamhet var 2003, erfar Expo.

Då handlade det om dåvarande Svenska motståndsrörelsens ledare Klas Lund och sex andra nazister, men utredningen lades ner utan åtal.

Lagen tillkom 1934, i en tid då väpnade miliser var vanliga i Europa. I Sverige fanns den beväpnade Munckska kåren, bildad 1927.

Enligt historikern Helene Lööf har lagen sedan dess bara prövats rättsligt vid tre tillfällen och då i samtliga fall mot nationalistiska grupper

Senast någon åtalades för brottet var 1953. Då var det den tongivande nazisten Sven Olov Lindholm men han frikändes av Svea Hovrätt, har journalisten Daniel Wiklander skrivit för Ordfront.

I en helt annan lag nämns däremot olovlig kårverksamhet som ett brott som kan motivera avlyssning. Säpo har därför ofta påstått sig misstänka brottet för att få avlyssna telefoner, skriver Wiklander.

Det är ett så kallat högmålsbrott som är en samling allvarliga brott mot det svenska statsskicket.

På straffskalan är det något av en ”light”-variant av långt värre brott som uppror: När det senare kan ge livstids fängelse är straffet för olovlig kårverksamhet böter eller som högst två års fängelse.

Lite speciellt är också att du inte behöver bilda eller delta i en otillåten väpnad milis för att dömas för brottet. Utan det ska enligt lagen räcka med att sammanslutningen ”lätt kan utvecklas till ett sådant maktmedel som militär trupp eller polisstyrka”.

Ja, ”ideologisk kontext är en viktig omständighet”, säger Henrik Olin, åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, till Expo.

– Generellt sett så är den typen av frågeställningar av intresse givet att det här är en brottsmisstanke som ytterst riktar sig mot statsskicket.

Det står dig fritt att vara nazist och anse att den svenska demokratin ska störtas. Men i frågan om en ”kår” ska ses som olovlig eller inte tycks resonemanget då vara att det ändå har betydelse om deltagarna är motståndare till det svenska statsskicket.

Det är en öppen fråga, och kanske är det vad Säpo och dess åklagaravdelning vill pröva.

Senast lagen diskuterades offentligt var 2016, när medborgargardet Soldiers of Odin patrullerade gator i vissa svenska städer.

Men ingen har alltså åtalats på 70 år trots att Sverige under den tiden har haft militanta organisationer både till vänster och höger och beväpnade kriminella gäng.

Tittar vi på vad som hänt i vår omgivning i närtid går förstås tankarna till Tyskland. Där slog polisen i december till mot medlemmar det stora löst sammansatta högerextrema Reichsbürger-nätverket som planerade en statskupp.