Studie: 57 fler superheta dagar väntar varje år – kunde varit det dubbla

Parisavtalet (engelska: Paris Agreement, franska: Accord de Paris) är ett internationellt klimatavtal som slöts den 12 december 2015 och togs fram under Förenta nationernas klimatkonferens 2015 i Paris. Avtalet består av bestämmelser som rör bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, klimatanpassning och omfördelning av ekonomiska medel för att hjälpa dem som drabbas av klimatförändringarna. Parisavtalet ersätter det tidigare Kyotoprotokollet som innebar åtaganden fram till år 2020. I det överenskomna avtalet åtar sig varje land att bidra till att den globala uppvärmningen till år 2100 ska hålla sig långt under 2 °C (jämfört med förindustriell nivå) samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 °C. Vidare ska världens länder se över sina löften vart femte år och helst även ge nya löften om att ytterligare minska utsläpp av växthusgaser. Dessutom ska världens rika länder från och med år 2020 bidra med 100 miljarder dollar årligen för att minska skadorna från det varmare klimatet hos fattigare länder. Avtalet vann laga kraft den 4 november 2016, men redan den 22 april skrevs avtalet under av representanter från en majoritet av världens länder. Parisavtalet har hyllats av bland andra världens ledare, men har samtidigt kritiserats som otillräckligt av vissa miljöaktivister och analytiker. En mångårig debatt pågår om avtalets effektivitet och huruvida världens länders åtaganden räcker för att nå avtalets mål. I juli 2022 erkände Brasiliens högsta domstol Parisavtalet som ett "fördrag om mänskliga rättigheter". Enligt domen från domstolen i Brasilien ska det därför "överträda nationell lag".