Matteo Burattinello tillverkar semlor på konditori Vetekatten 2016. (Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Semlorna drygt tre procent dyrare än förra året

Den som vill köpa sig en semla i dag får vara beredd att betala lite mer än för fjolårets fastlagsbulle. Enligt en sammanställning som storbanken SEB har gjort har nämligen priserna på semlor stigit med i genomsnitt 3,2 procent jämfört med förra året, skriver Nyhetsbyrån Direkt.

Semmelvikten i KPI är försvinnande låg men varugruppen ”wienerbröd”, där semlor kan antas ingå, har i alla fall ökat med nästan 20 procent, noterar banken enligt nyhetsbyrån.

Svenska folket väntas konsumera drygt sex miljoner semlor på fettisdagen i dag.

bakgrund
 
Semla
Wikipedia (sv)
För bruks- och gruvområdet, se Semlaområdet. För den finlandssvenska beteckningen på ett bröd, se småfranska.En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen. Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning. En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. Detsamma gäller Semmel i Österrike. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm. Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel. I Sverige äts årligen cirka 40 miljoner semlor.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen