Claudia Durastanti om att växa upp med döva föräldrar som inte kunde teckenspråk

Författaren Claudia Durastanti växte upp med två döva föräldrar som inte kunde teckenspråk. I den självbiografiska romanen ”Främlingar jag känner” tecknar hon en kaotisk familjesaga om ett liv i marginalen.

Hennes föräldrar kommunicerade med ”stötiga läten” och ”ord uttalade med för hög röst” eftersom de aldrig lärde sig teckenspråk, säger hon i en intervju med TT. Det felaktiga språk Durastanti lärde sig fick henne att vilja prata korrekt – och det vill hon spegla i boken.

– Det är som en spricka in i språket – det är godtyckligt på fler sätt än vad vi tänker och jag var tvungen att ”felutbilda” mig själv bort från den duktiga italienskan.

Läs hela intervjun via länken nedan.

Under rubriken ”Intervjuer” rekommenderar Omni-redaktionen under helgen några intressanta intervjuer med personer från flera vitt skilda branscher.

Intervjuerna är en del av Omnis helgsatsning med rekommendationer på läsvärda, aktuella och intressanta recensioner, intervjuer och långläsning som publiceras varje helg.