Med orden ”ryskt krigsskepp, dra åt helvete” blev de ukrainska försvararna på Ormön världsberömda.
De troddes ha dödats. I en intervju med Guardian berättar deras ledare för första gången hur de blev tillfångatagna.
De runt 30 ukrainska gränsvakterna på Ormön hade förstärkts med 50 soldater. De hoppades ändå att kriget inte skulle komma.
Men på morgonen 24 februari, inte långt efter att de första bomberna hade börjat träffa Kyiv, kom det i form av den ryska patrullbåten Vasily Bykov.
Över radio uppmanades ukrainarna på Ormön att ge upp.
Detta berättar gränsvakternas befälhavare Bohdan Hotskij i en intervju som nu publicerats av The Guardian.
En första robot träffade Ormön vid tiotiden på förmiddagen, enligt Hotskij.
– Jag vet inte om det var en varning. Jag var för upptagen med att vara rädd. Mitt folk väntade sig att jag skulle fatta beslut, säger han till Guardian.
Strax därefter anlände Moskva från söder. Hon var då Rysslands flaggskepp i Svarta havet, men sänktes senare under kriget. Moskva började beskjuta ön med artilleri, säger Hotskij.
Sedan kom flygplan och bombade. Själva beväpnade med bara gevär och granater kunde ukrainarna inte skjuta tillbaka.
På radion hade Moskva fortsatt att uppmana ukrainarna att ge upp. De hade lovats jobb, pengar, karriärer i Ryssland. Men ingen var redo att acceptera erbjudandet, säger Hotskij.
Framåt eftermiddagen befann sig Hotskij i radiorummet. Och det var då de nu så välkända orden sades.
Kort därefter tappade Ukrainas militärledning kontakten med Ormön och alla försvararna antogs ha dödats.
”Ormön. Jag, ryskt krigsskepp, upprepar erbjudandet. Lägg ner era vapen och ge upp, annars kommer ni att bli bombade. Har ni förstått? Uppfattat?”
Gränsvakt ett till gränsvakt två: ”Ja, det var det då. Eller behöver vi säga åt dem att dra åt helvete?”
Gränsvakt två till gränsvakt ett: ”Lika bra.”
Gränsvakt ett: ”Ryskt krigsskepp, dra åt helvete”.
Ja, efter fortsatt bombardemang stormades Ormön vid 18-tiden samma dag, och då ska försvararna ha gett upp.
De fick ögonbindlar, togs ombord på en båt och fördes till örlogsstaden Sevastopol på Krymhalvön.
Tillvaron i Sevastopol var ”tolererbar”, säger Hotskij till Guardian. Men efter två veckor flögs han till den ryska staden Stary Oskol, ett tiotal mil från Ukrainas gräns i nordost.
Det var ett ”hemskt ställe, värre än innan”, säger Hotskij till Guardian. Men han vill inte svara på om de blev torterade.
Men utifrån prästen Vasyl Vyrozubs historia går det att anta att svaret är ja, de blev torterade, skriver Guardian.
Dagen efter Rysslands attack blev Vasyl Vyrozub, präst i Odesa, kontaktad av en marinofficer som frågade om han tillsammans med två andra präster och en läkare kunde hämta försvararnas kvarlevor.
De tog sig med båt till Ormön, men blev tillfångatagna direkt av ryska soldater.
– Ryssarna kunde inte tro att jag åkt till Ormön av fri vilja. De trodde att vi hade ett hemligt uppdrag. Det var lustigt! Tre präster och en läkare som skickats för att återta ön, säger Vyrozub till Guardian.
Det blev 70 dagar i rysk fångenskap för Vyrozub. Han togs till Ryssland och berättar om hur han och andra fångar tvingades stå på knä i timmar i 20 minusgrader.
– Om du lyfte huvudet för att titta dig omkring blev du slagen med gevärskolv, säger prästen till Guardian.
Men den värsta tortyren började när han togs till samma ställe som Hotskij i Stary Oskol. Vyrozub beskriver långa förhör och tortyr med elektricitet.
Nej, Hotskij och Vyrozub tillhör minoriteten som har släppts fria i fångutväxlingar. De flesta av gränsvakterna och alla soldaterna från Ormön är fortfarande i rysk fångenskap, skriver Guardian.
Ryssland försökte befästa ön men den bombarderades av ukrainska drönare, robotar och flygplan. I slutet av juni lämnade Ryssland ön i vad som påstods vara en ”gest av välvilja”.
I dag är inte heller Ukraina på plats – Ryssland svarade i sin tur med egna bombardemang.
Förödelsen är stor. Ormöns fyr, som byggdes på 1800-talet, är förstörd. Museet med uppgrävda antika grekiska kärl finns inte längre, skriver Guardian.
”иди на хуй” – med svenska tecken ”Idi na chuj” – betyder inte riktigt ”dra åt helvete”. Översättningen i engelskspråkiga medier har ofta varit ”Go fuck yourself” och även om det är närmare sanningen är inte heller det riktigt rätt.
Chuj är ett fulare ord för penis. Rakt översatt blir uttrycket då ”gå till penis” eller mer fritt ”gå och sitt på en penis”, har författaren Alex Abramovitj skrivit för London Review of Books.
Abramovitj tillägger att det är ett riktigt starkt uttryck och inget man säger på skoj.