UtrikesOmni förklarar

De sa ”dra åt helvete” åt Moskva – det hände med försvararna på Ormön

Ormön, 7 juli. Ukrainska soldater hissar den egna flaggan. (AP)

Med orden ”ryskt krigsskepp, dra åt helvete” blev de ukrainska försvararna på Ormön världsberömda.

De troddes ha dödats. I en intervju med Guardian berättar deras ledare för första gången hur de blev tillfångatagna.

Vad hände på Ormön under krigets första dagar?

De runt 30 ukrainska gränsvakterna på Ormön hade förstärkts med 50 soldater. De hoppades ändå att kriget inte skulle komma.

Men på morgonen 24 februari, inte långt efter att de första bomberna hade börjat träffa Kyiv, kom det i form av den ryska patrullbåten Vasily Bykov.

Över radio uppmanades ukrainarna på Ormön att ge upp.

Detta berättar gränsvakternas befälhavare Bohdan Hotskij i en intervju som nu publicerats av The Guardian.

Ormön är en liten klippö i Svarta havet. Den har varit känd länge och omskrivits i den grekiska mytologin – bland annat ska Akilles själ ha farit till Ormön efter hans död i Troja. (Omni/Datawrapper)

När kom Moskva?

En första robot träffade Ormön vid tiotiden på förmiddagen, enligt Hotskij.

– Jag vet inte om det var en varning. Jag var för upptagen med att vara rädd. Mitt folk väntade sig att jag skulle fatta beslut, säger han till Guardian.

Strax därefter anlände Moskva från söder. Hon var då Rysslands flaggskepp i Svarta havet, men sänktes senare under kriget. Moskva började beskjuta ön med artilleri, säger Hotskij.

Sedan kom flygplan och bombade. Själva beväpnade med bara gevär och granater kunde ukrainarna inte skjuta tillbaka.

Moskva utanför Syriens kust 2015. Skeppet var en så kallad robotkryssare. Men trots vad som troddes vara ett starkt ett eget luftförsvar förliste Moskva 14 april efter av vad som tros ha varit två träffar av ukrainska sjömålsrobotar. (AP)

På radion hade Moskva fortsatt att uppmana ukrainarna att ge upp. De hade lovats jobb, pengar, karriärer i Ryssland. Men ingen var redo att acceptera erbjudandet, säger Hotskij.

Framåt eftermiddagen befann sig Hotskij i radiorummet. Och det var då de nu så välkända orden sades.

Kort därefter tappade Ukrainas militärledning kontakten med Ormön och alla försvararna antogs ha dödats.

Detta sades på den kända inspelningen

”Ormön. Jag, ryskt krigsskepp, upprepar erbjudandet. Lägg ner era vapen och ge upp, annars kommer ni att bli bombade. Har ni förstått? Uppfattat?”

Gränsvakt ett till gränsvakt två: ”Ja, det var det då. Eller behöver vi säga åt dem att dra åt helvete?”

Gränsvakt två till gränsvakt ett: ”Lika bra.”

Gränsvakt ett: ”Ryskt krigsskepp, dra åt helvete”.

Men Ormöns försvarare gav upp?

Ja, efter fortsatt bombardemang stormades Ormön vid 18-tiden samma dag, och då ska försvararna ha gett upp.

De fick ögonbindlar, togs ombord på en båt och fördes till örlogsstaden Sevastopol på Krymhalvön.

Tillvaron i Sevastopol var ”tolererbar”, säger Hotskij till Guardian. Men efter två veckor flögs han till den ryska staden Stary Oskol, ett tiotal mil från Ukrainas gräns i nordost.

Soldaten som sa de bevingade orden tros ha varit Roman Gribov. Han blev senare överlämnad till Ukraina och fick där en medalj. (Ukrainas försvarsdepartement. )

Blev de misshandlade och torterade?

Det var ett ”hemskt ställe, värre än innan”, säger Hotskij till Guardian. Men han vill inte svara på om de blev torterade.

Men utifrån prästen Vasyl Vyrozubs historia går det att anta att svaret är ja, de blev torterade, skriver Guardian.

Vem är prästen?

Dagen efter Rysslands attack blev Vasyl Vyrozub, präst i Odesa, kontaktad av en marinofficer som frågade om han tillsammans med två andra präster och en läkare kunde hämta försvararnas kvarlevor.

De tog sig med båt till Ormön, men blev tillfångatagna direkt av ryska soldater.

– Ryssarna kunde inte tro att jag åkt till Ormön av fri vilja. De trodde att vi hade ett hemligt uppdrag. Det var lustigt! Tre präster och en läkare som skickats för att återta ön, säger Vyrozub till Guardian.

Odesa, 12 november. Ukrainare firar Chersons befrielse. (Nina Lyashonok / AP)

Det blev 70 dagar i rysk fångenskap för Vyrozub. Han togs till Ryssland och berättar om hur han och andra fångar tvingades stå på knä i timmar i 20 minusgrader.

– Om du lyfte huvudet för att titta dig omkring blev du slagen med gevärskolv, säger prästen till Guardian.

Men den värsta tortyren började när han togs till samma ställe som Hotskij i Stary Oskol. Vyrozub beskriver långa förhör och tortyr med elektricitet.

Är alla fria nu?

Nej, Hotskij och Vyrozub tillhör minoriteten som har släppts fria i fångutväxlingar. De flesta av gränsvakterna och alla soldaterna från Ormön är fortfarande i rysk fångenskap, skriver Guardian.

Orden blev snart mytomspunna i Ukraina och händelsen fick ett eget frimärke: ”När ett ryskt skepp krävde att våra killar skulle lägga ner sina vapen, svarade de. De svarade så fast att det inte går att säga i det här parlamentet. Och vi kände kraften. Den stora kraften av vårt folk som kommer att jaga inkräktarna till slutet”, sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till landets parlament i mars. (Ukrainska posten.)

Hur har det gått med Ormön?

Ryssland försökte befästa ön men den bombarderades av ukrainska drönare, robotar och flygplan. I slutet av juni lämnade Ryssland ön i vad som påstods vara en ”gest av välvilja”.

I dag är inte heller Ukraina på plats – Ryssland svarade i sin tur med egna bombardemang.

Förödelsen är stor. Ormöns fyr, som byggdes på 1800-talet, är förstörd. Museet med uppgrävda antika grekiska kärl finns inte längre, skriver Guardian.

”Dra åt helvete” – eller?

”иди на хуй” – med svenska tecken ”Idi na chuj” – betyder inte riktigt ”dra åt helvete”. Översättningen i engelskspråkiga medier har ofta varit ”Go fuck yourself” och även om det är närmare sanningen är inte heller det riktigt rätt.

Chuj är ett fulare ord för penis. Rakt översatt blir uttrycket då ”gå till penis” eller mer fritt ”gå och sitt på en penis”, har författaren Alex Abramovitj skrivit för London Review of Books.

Abramovitj tillägger att det är ett riktigt starkt uttryck och inget man säger på skoj.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen