Studie: Neandertalare hade bättre näsor än människor
De förhistoriska människovarelserna neandertalarna kan ha haft bättre näsor än dagens människa. Det skriver forskare i en avhandling Royal Society, enligt SVT Nyheter.
Med hjälp av 3D-teknik och speciella datorprogram kunde forskarna jämföra funktionen hos neandertalarna med tre olika människoarter. Forskarna har kommit fram till att neandertalarnas näshålor var anpassade till att omvanla stora mängder kall och torr luft.
– Troligtvis kunde neandertalarna andas in mer syre genom näsan innan de blev tillräckligt andfådda för att börja andas genom munnen, något som är mer energieffektivt, Stephen Wroe, professor i zoologi och ledaren bakom studien.
bakgrund
Neandertalmänniska
Wikipedia (sv)
Neandertalmänniska (Homo neanderthalensis), eller Neandertalare, (ibland kategoriserad som en underart till människan, Homo sapiens subsp. neanderthalensis), var en förhistorisk människovarelse med utbredning från och med cirka 350 000 år sedan i Europa och västra delarna av Asien. Utdöd i Europa för cirka 30 000 år sedan, namngiven efter dalen Neandertal i Tyskland, där man fann det första fossilet efter en neandertalare år 1856.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen