”Den svenska modellen har ett inbyggt systemfel”

Höga ingångslöner, lönesammanpressning och svårigheter att justera relativlönerna för olika grupper. Det är konsekvenser av ett systemfel som finns inbyggt i den svenska modellen, skriver Nils Karlson, docent och vd för Ratio, näringslivets forskningsinstitut, på DN Debatt.
”En modernisering av konfliktreglerna är ett gemensamt partsintresse och ett viktigt politiskt ansvar”, konstaterar han.
Ratio har gjort en jämförelse av konfliktreglernas utformning i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.
Karlson skriver att Sverige behöver följa exempelvis Danmark, vars modell exempelvis gör att bussförare inte kan tas ut i strejk för att förbättra villkoren för undersköterskor.
”Med en sådan ordning skulle kartellsamordningen kunna minska och trycket uppåt på lägsta lönerna minska. Lönesättningen skulle bli mer fri.”

Debattören

Nils Karlson, docent och vd för Ratio, näringslivets forskningsinstitut

bakgrund
 
Den svenska modellen
Wikipedia (sv)
Den svenska modellen i dess moderna tappning växte fram under 1930-talet som en kompromiss mellan marknadsekonomiska/kapitalistiska intressen av ekonomiskt tillväxt och lönsamhet och den av socialdemokrater och socialliberaler drivna socialpolitiska utjämningssträvanden, idén om folkhemmet, som resulterade i ett slags oskrivet samhällskontrakt. Modellen anses av flera historiker (Maths Isacson, Eva Österberg och Ulf Olsson) ha idémässiga rötter i en samförståndskultur i 1800-talets bonde- och brukssamhällen, men också (Jan O. Berg, Anders Kjellberg) i det tidiga 1900-talets första överenskommelser mellan arbetsmarknadsparterna, verkstadsavtalet 1905 och decemberkompromissen 1906.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen