En far med sin döda tioåriga flicka, Damaskus i januari 2012. (AMER ALMOHIBANY / AFP)

CNN:s korrespondent: När ska galenskapen ta slut?

”När jag ser Syrien i dag, ser grannar ställas mot grannar, så påminns jag om Bosnien, om barrikader, krypskyttar, frontlinjer och förlorade liv.” Det skriver CNN:s legendariska utrikeskorrespondent Nic Robertson i en krönika.
”Jag kan inte låta bli att undra”, fortsätter han, ”var den moraliska kompass som fick världen att driva ut Bosniens demoner finns i dag?”
Robertson tror att en del av problemet ligger i att bilder av konflikten syns överallt. Där massakern i Srebrenica 1995 blev en vändpunkt blir bilderna från Syrienkriget en enda röra av massgravar och sekteristiska IS-videofilmer, menar han.
”Vi ser för mycket död, det är för många bilder – de blir som tapeter.”
Segern, om en sådan finns att nå, kommer bli ihålig, konstaterar Robertson.

bakgrund
 
Bosnienkriget
Wikipedia (sv)
Bosnienkriget var en väpnad konflikt som ägde rum i Bosnien och Hercegovina mellan april 1992 och december 1995. Kriget omfattade flera parter. De huvudsakliga stridande parterna var styrkorna i Republiken Bosnien och Hercegovina och de självutnämnda bosnienserbiska och bosnienkroatiska entiteterna inom Bosnien och Hercegovina, Republika Srpska och Herceg-Bosna, som fick betydande politiskt och militärt stöd av Serbien respektive Kroatien. Kriget kom som en följd av upplösningen av Jugoslavien. Efter de slovenska och kroatiska utträden från Jugoslavien under 1991, så höll den multietniska delrepubliken Bosnien och Hercegovina, som var bebott av huvudsakligen sunnimuslimska bosniaker (44 procent), ortodoxa serber (31 procent) och katolska kroater (18 procent), en folkomröstning om självständighet den 29 februari 1992. Den röstades igenom men avfärdades av de bosnienserbiska politiska representanterna, som hade bojkottat folkomröstningen och upprättat en egen stat, Republika Srpska. Efter självständighetsförklaringen så angrep bosnienserbiska styrkor, stödda av Slobodan Milosevics serbiska regeringen och den jugoslaviska folkarmén (JNA), Republiken Bosnien och Hercegovina. Detta i syfte att säkra serbiskt territorium. Det var främst en territoriell konflikt, till en början mellan serbiska styrkor som oftast var organiserade i Republika Srpskas armé (VRS) på den ena sidan och på den andra sidan den multietniska bosniska armén (ARBiH), som till stor del bestod av bosniaker och de kroatiska styrkornas kroatiska försvarsråd (HVO). Bosnienkroaterna hade också som mål att göra delar av Bosnien och Hercegovina kroatiska. Serbiska och kroatiska ledare kom överens om en delning av Bosnien-Hercegovina med det så kallade Karađorđevo- och Graz- avtalen, vilket resulterade i att bosnienkroatiska styrkor började strida mot den bosniska armén i det uppblossande kroat-bosniska kriget. Kriget kännetecknades av bittra strider, urskillningslösa beskjutningar av städer och tätorter, etnisk rensning, systematiska massvåldtäkter och folkmord. Händelser som belägringen av Sarajevo och Srebrenicamassakern kom att bli ikoniska för konflikten. De bosnienserbiska styrkorna var till början överlägsna på grund av den stora mängd vapen och resurser som tillhandahållits från JNA och Serbien. Men vid slutet av 1994 hade deras krigslycka börjat vända medan bosniakerna och bosnienkroaterna slöt fred och återigen allierade sig mot Republika Srpska med skapandet av Federationen Bosnien och Hercegovina efter Washingtonavtalet i februari 1994. Efter Srebrenicamassakern och Markalemassakern så ingrep Nato i augusti 1995 med Operation Deliberate Force och angrep Republika Srpskas armé, som pressade bosnienserberna att återvända till fredsförhandlingar. Fredsförhandlingarna hölls i Dayton, Ohio, och avslutades den 21 december 1995 med Daytonavtalet. En rapport från 1995 från CIA fann bosnienserbiska styrkor som ansvariga för över 90 procent av de krigsförbrytelser som begicks under konflikten. År 2008 hade den Internationella krigsförbrytartribunalen för Jugoslavien dömt 45 serber, 12 kroater och 4 bosniaker för krigsförbrytelser i samband med kriget i Bosnien. Den senaste forskningen beräknar omkring 100 000–110 000 människor dödade och antalet flyktingar på över 2,2 miljoner, vilket gör det till den mest förödande konflikten i Europa sedan andra världskriget. ^ Svenska Dagbladet: bosnienmuslimsk ÖB till Haag ^ [a b c] http://www.idc.org.ba/index.php?option=com_content&view=section&id=35&Itemid=126&lang=bs RDC ^ ”ICTY: Conflict between Bosnia and Herzegovina and the Federal Republic of Yugoslavia”. http://hrw.org/reports/2004/ij/icty/2.htm#_Toc62882595. ^ ”ICTY: Conflict between Bosnia and Croatia”. http://hrw.org/reports/2004/ij/icty/2.htm#_Toc62882594. ^ ”ICJ: The genocide case: Bosnia v. Serbia – See Part VI – Entities involved in the events 235–241” (PDF). http://www.icj-cij.org/docket/files/91/13685.pdf. ^ http://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/shows/karadzic/bosnia/bosnia.html ^ Silber, L (1997), Yugoslavia: Death of a Nation. Penguin Books, sid.224-225 ^ ”ICTY: Naletilić and Martinović verdict – A. Historical background”. http://www.icty.org/x/cases/naletilic_martinovic/tjug/en/nal-tj030331-e.pdf. ^ http://www.visitnovisad.rs/kovilj_cenej_futog_begec-en.html ^ Silber, L (1997), Yugoslavia: Death of a Nation. Penguin Books, sid.307-308 ^ Cohen, Roger (31 August 1995). ”CONFLICT IN THE BALKANS: THE OVERVIEW; NATO PRESSES BOSNIA BOMBING, VOWING TO MAKE SARAJEVO SAFE”. The New York Times. http://www.nytimes.com/1995/08/31/world/conflict-balkans-overview-nato-presses-bosnia-bombing-vowing-make-sarajevo-safe.html?scp=1&sq=Nato+bosnia&st=nyt. Läst 5 maj 2011. ^ Holbrooke, Richard (1999). To End a War. New York: Modern Library. Sid. 102. ISBN 0-375-75360-5. OCLC 40545454 ^ C.I.A. Report on Bosnia Blames Serbs for 90% of the War Crimes by Roger Cohen, The New York Times, 9 March 1995 ^ New York Times – Karadzic Sent to Hague for Trial Despite Violent Protest by Loyalists (engelska) ^ Tabeau, Ewa; Bijak, Jakub (2005). ”War-related Deaths in the 1992–1995 Armed Conflicts in Bosnia and Herzegovina: A Critique of Previous Estimates and Recent Results”. European Journal of Population (Springer Netherlands) "21": sid. 187–215. doi:10.1007/s10680-005-6852-5. ISSN 1572-9885. http://www.springerlink.com/content/w288118j50758360/. ^ ”Rezultati istraživanja "Ljudski gubici '91-'95"”. http://www.idc.org.ba/index.php?option=com_content&view=section&id=35&Itemid=126&lang=bs. ^ ”Jolie highlights the continuing suffering of the displaced in Bosnia”. UNHCR. 6 April 2010. http://www.unhcr.org/4bbb422512.html. Läst 19 oktober 2010.
bakgrund
 
Nic Robertson
Wikipedia (en)
Nic Robertson is a Senior International Correspondent at CNN. Robertson started his career in broadcasting in 1984 within the engineering arm of the UK's Independent Broadcasting Authority. He then worked as an engineer with TV-AM until 1989.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen