Jordaniens kung varnar Israel om al-Aqsamoskén

al-Aqsamoskén (arabiska: المسجد الاقصى, [æl'mæsʒɪd æl'ɑqsˁɑ] al-Masjid al-Aqsa ) är en moské på Tempelberget i Jerusalem som uppfördes av kalifen Umar ibn al-Khattab år 638 då Jerusalem hade erövrats av de muslimska araberna. Den var uppförd av trä men ersattes av en moské i sten av kalif Abd al-Malik efter färdigställandet av den närbelägna Klippdomen och var klar omkring 705. Al-Aqsamoskén är den tredje viktigaste moskén inom islam efter Masjid al-Haram (moskén som omger Kaba) i Mekka och al-Masjid an-Nabawi (profeten Muhammeds moské) i Medina. Muslimer tror att profeten Muhammed under "den nattliga resan" fördes från den heliga moskén i Mekka till den plats där al-Aqsa nu är belägen. Den islamiska traditionen hävdar att Muhammed bad med böneriktning mot denna plats till den sjuttonde månaden efter utvandringen, då han istället vände sig mot Kaba. När Jerusalem intogs av de kristna 1099 gjorde de al-Aqsamoskén till högkvarter för Tempelherreorden tills Saladin återtog staden 1187.

Västra muren (hebreiska: הכותל המערבי, HaKotel HaMa'aravi) i Jerusalem är en del av tempelbergets stödmur. Tidigare kallades muren ofta Klagomuren, men det är en kristen beteckning. Platsen är helig för judar och muslimer, och människor från hela världen reser hit. Bland muslimer är muren känd som al-Buraq, grundat på en tradition som säger att detta var den plats där profeten Muhammed under den nattliga resan tjudrade sin bevingade fåle , Buraq. Vissa muslimer har förklarat att Västra muren tillhör Al-Aqsamoskén. Enligt Bibeln byggdes Salomos tempel på toppen av Tempelberget under 900-talet f.Kr. och förstördes av babylonierna år 586 f.Kr. Det andra templet byggdes år 516 f.Kr. Omkring 19 f.Kr. lät Herodes den store inleda ett massivt expansionsprojekt på Tempelberget. Han utökade området vilket medförde en utvidgad plattform. Västra muren ingick i denna plattform. Herodes tempel förstördes av romarna liksom övriga Jerusalem år 70 e.Kr. under det första judisk-romerska kriget. Den judiska traditionen som i detta fall saknar historiskt värde, lär att Västra muren uppfördes av kung David och att muren vi ser i dag byggdes på hans grund. Enligt Mishna låg Västra muren, av samtliga fyra väggar på Tempelberget, närmast det Allra heligaste; därför anses bön vid muren vara särskilt fördelaktigt. Många besökare sticker in papperslappar med skriftliga böner i sprickorna i muren. I alla tider har judar samlats vid muren för att uttrycka tacksamhet till Gud eller be om gudomlig barmhärtighet. Enligt judisk lag är det ett måste att känna sorg och att slita itu sina klädesplagg när man besöker Västra muren och ser den ödelagda tempelplatsen. Det finns en tradition som säger att när vatten börjar strila genom stenarna i muren är det ett tecken på att Messias ankomst är nära.