Ungern är inte det enda exemplet på hur ledare använder coronapandemin som ett fönster för att tillskansa sig mer makt, rapporterar New York Times.

I en genomgång nämner tidningen bland annat Israel där premiärminister Benjamin Netanyahu använt virusspridningen som förevändning för att stänga landets domstolar, vilket gjort att rättegången där han själv står anklagad för korruption skjutits på framtiden.

I Thailand har premiärminister Prayut Chan-o-cha tagit sig rätten att censurera nyhetsmedier. Journalister som kritiserat regeringens hantering av virusutbrottet har blivit stämda.

– Vi kan få en parallell pandemi av auktoritära och repressiva åtgärder, varnar FN:s Fionnuala Ní Aoláin i New York Times.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har satts i karantän efter att en person inom hans stab testats positivt för det nya coronaviruset.

”Premiärministern har bestämt att han och hans nära medarbetare ska isoleras till dess att man genomfört tester”, skriver man i ett uttalande enligt Reuters.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ser ut att bilda regering med ärkerivalen Benny Gantz, enligt Reuters. Det skulle sätta punkt för ett år av politiskt dödläge med inget mindre än tre parlamentsval.

Gantz, som tidigare sagt att han aldrig skulle bilda regering med korruptionsanklagade Netanyahu, har motiverat beslutet med den pågående coronavirusepidemin i landet. Israel har minst 3 000 bekräftade fall och 10 dödsoffer. Den nya ledning har redan kallats för ”coronaregeringen”.

Beslutet har samtidigt väckt stor besvikelse bland hundratusentals israeler som genom en röst på Gantz hade hoppats på att sätta stopp för Netanyahus fortsatta styre av Israel.

Benjamin Netanyahus huvudmotståndare Benny Gantz har nominerat sig själv till talman i Israels parlament – ett drag som fått hans Blåvita alliansen att kollapsa, skriver AFP.

Gantz fick tidigare i mars uppdraget att försöka bilda regering, efter att Israels tredje val på ett år slutade med att inget parti fick majoritet i parlamentet. En källa till AFP uppger att Benny Gantz nominering ska bana väg för en samlingsregering med Netanyahus parti Likud.

Netanyahu har själv varit öppen för att bilda en samlingsregering med Gantz för att kunna möta coronaviruskrisen.

Både premiärminister Benjamin Netanyahu och hans huvudmotståndare Benny Gantz har kallats till möte med Israels president för samtal om att forma regering, uppger flera medier. Och det är Gantz som nu får i uppdrag att försöka bilda regering.

Under söndagen säkrade Gantz sitt stöd från viktiga partier, högerpartiet Yisrael Beitenu, som leds av tidigare försvarsministern Avigdor Lieberman samt av Förenade arablistan.

Israel har fortfarande ingen regering efter det tredje valet på mindre än ett år hölls i mars.

Korruptionsrättegången mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu skulle ha inletts på tisdag. På grund av det nya coronaviruset skjuts den i stället upp två månader, rapporterar TT. Den första förhandlingsdagen blir i stället den 24 maj.

Netanyahu anklagas bland annat för att ha tagit emot exklusiva gåvor och ha erbjudit gynnsamma lagändringar i utbyte mot positiv bevakning.

Israel stänger nu alla gym, restauranger, kaféer, hotell och flera andra sorters verksamheter.

– Allt som rör fritidsaktiviteter kommer att stoppas från och med i morgon bitti (söndag), sa landets premiärminister premiärminister Benjamin Netanyahu i ett tv-sänt stal under lördagskvällen.

Man förbjuder också folksamlingar med över tio personer samtidigt som människor uppmanas att hålla sig minst två meter ifrån varandra.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade under torsdagskvällen att han vill se en samlingsregering i landet för att möta den pågående coronavirussmittan.

– Jag vill att vi bildar en nödregering under en begränsad tid, sa Netanyahu i ett tv-tal på torsdagen, där han också meddelade att skolorna ska stängas.

Utmanaren om premiärministerposten, Benny Gantz, sa att han är redo att överväga en samlingsregering men att den sådan i så fall ska innehålla samtliga partier.

Israel inför två veckors karantän för alla som reser in i landet. Det meddelar landets premiärminister Benjamin Netanyahu, enligt AFP. Åtgärden vidtas för att förhindra spridning av det nya coronaviruset i landet, men gäller alla, oavsett om de kommer från ett land med smitta eller inte.

Israel hör sedan tidigare till de länder som vidtagit hårdast restriktioner. Bland annat har personer från många länder i Asien och Europa beordrats att sätta sig i hemkarantän.

I det hårt drabbade Iran meddelar landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei att han ställer in det tal som traditionellt inleder det persiska nyårsfirandet.

Det är inte första gången de globala oljepriserna rasar eller rusar. Efter flera lugna och stabila decennier med låga priser inledde kartellen Opec ett oljeembargo mot länder som ansågs ha stött Israel i Jom Kippur-kriget. Det blev 1973 års oljekris där oljepriserna på kort tid mer än fördubblades och tryckte ner världsekonomin i recession.

1979 var det dags igen. Panik utbröt på marknaden när Irans oljeproduktion rasade i samband med den islamiska revolutionen i landet. Priset fördubblades igen till inflationsjusterade 125 dollar fatet för WTI-oljan, att jämföra med dagens 33 dollar.

Därifrån följde 1980-talets oljeöverskott. Länder som Sovjetunionen och USA tog fasta på de höga priserna och började öka produktionen. Dessutom föll efterfrågan kraftigt av en ny recession och samhällsanpassningar som minskade oljeberoendet. Att Opec-länderna höll nere produktionen hjälpte inte och de blev snart oeniga. Bland annat skedde ett skarpt fall 1985 när Saudiarabien – precis som nu – beslutade att maximera sin produktion. Fallen under 1980-talet anses av vissa ha varit bidragande orsak till Sovjetunionens sammanbrott.

Med undantag för en rusning under Kuwaitkriget 1991 var priserna sedan låga i nästan 20 år. Fram mot finanskrisen 2008 travade de uppåt snabbare och snabbare och den historiska toppnoteringen på 140 dollar för ett WTI-fat nåddes i juni 2008. Men lika snabbt som priserna steg föll de under krisen och sex månader senare kostade ett fat 42 dollar.

Efter en återhämtning blev den nya tekniken för att utvinna olja ur skiffer drivande på oljemarknaden under andra halvan av 2010-talet. USA har klivit upp som världens största oljeproducent och priserna har trendat nedåt.