Många döda fåglar i söder – influensan slår hårt

Fågelinfluensa, fjäderfäinfluensa, aviär influensa eller hönspest är en term som har flera betydelser. Tidigare kallades alla influensor som orsakas av influensavirus typ A, vilket är ett släkte av virus inom familjen Orthomyxoviridae för "fågelinfluensa". Detta bruk blir dock allt mer ovanligt. En generell benämning på förekomst av influensavirus typ A hos vilda fåglar. Alla subtyper av influensavirus typ A förekommer hos vilda fåglar men främst hos andfåglar. Inom medicin och veterinärmedicin syftar "fågelinfluensa" på en högpatogen, det vill säga en mycket smittsam sjukdom oftast med dödlig utgång, som främst drabbar fjäderfä. Denna sjukdom har ibland även visat sig kunna smitta andra djur och människor, det vill säga sjukdomen kan utvecklas till en zoonos. Fågelinfluensa delas in i två grupper beroende på hur smittsamma och dödliga de är bland fjäderfä (speciellt kyckling): lågpatogen fågelinfluensa (LPAI) och högpatogen fågelinfluensa (HPAI). Alla kända högpatogena subtyper av fågelinfluensa har utvecklats hos tamfåglar. Den absolut främsta källan till uppkomst av högpatogen fågelinfluensa och även den största smittospridaren är handel med fjäderfä. Sentida studier har dock visat att även vilda fåglar, främst simänder, vid specifika förhållanden kan föra smittan vidare. De absolut flesta varianter av fågelinfluensa är lågpatogena och orsakar inte allvarliga sjukdomstilstånd hos vilda fåglar och kan inte smitta andra däggdjur eller människor. Högpatogen fågelinfluensa förekommer mycket sällan i det vilda.