Kilot i Paris pensioneras – så ska ett kilo mätas nu
Hur vet vi att ett kilo väger ett kilo? Hittills har svaret varit att jämföra med ”världskilogrammet” Le grand K i Paris. Men nu har det övergivits till förmån för en modern mätteknik, skriver flera medier.
Det klassiska kilot har förlorat atomer och massa över tid, vilket gör att det är opålitligt i mätning på viktiga områden som exempelvis läkemedelsdosering.
Från och med i dag är det i stället Internationella byrån för mått och vikt som sköter mätningen via naturlagarna. Den ena metoden utgår från Plancks konstant och det andra på Avogadros konstant, att man genom att mäta volymen av en sfär av rent kisel kan räkna antalet atomer.
bakgrund
Kilogram
Wikipedia (sv)
Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.
Ett kilogram är definierat som den massa som ingår i den internationella kilogramprototypen, arkivkilogrammet, vilken förvaras hos Bureau international des poids et mesures i Paris. Standardvikten ersatte år 1889 den gamla definitionen som visat sig vara för inexakt. Den gamla angav 1 kg som massan hos en liter vatten vid temperaturen 4 grader Celsius.
Från 20 maj 2019 kommer ett kilogram att definieras utifrån den fysikaliska konstanten Plancks konstant.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen