”Tror inte det var slump att vi inte fick rösta”

Vallokalerna har stängt i Burma.
SR Ekot beskriver en förväntansfull stämning när landets befolkning gick till valurnorna – för första gången på 25 år. ”Glada skratt och långa köer. Människor klädda i sina finaste longies, den traditionella klädesdräkten för både män och kvinnor.”
Men samtidigt som det rådde en lugn stämning och valet var förskonat från våld fick många inte chansen att lägga sin röst, skriver Ekot.
Vid en vallokal träffar radions utsände en man som tillhör gruppen Rohingyas. Han har inte ett leende i ansiktet.
– Våra namn fanns med i den första vallängden. I dag när vi kom hit så fanns inte våran familjs namn där och vi fick inte rösta. Jag tror inte att det är någon slump, säger han besviket.
Enligt officiella siffror från myndigheter ska valdeltagandet dock ha varit högt. 80 procent uppges ha gått till sina vallokaler.

bakgrund
 
Rohingya är en etnisk minoritet i Burma
Wikipedia (en)
The Rohingya people (Ruáingga /ɾuájŋɡa/, Burmese: ရိုဟင်ဂျာ rui hang ja /ɹòhɪ̀ɴd͡ʑà/, Rohingga /ɹohiŋɡa/) are Indo-Aryan peoples from the Rakhine State, Myanmar, who speak the Rohingya language. According to Rohingyas and some scholars, they are indigenous to Rakhine State, while other historians claim that they migrated to Myanmar from Bengal primarily during the period of British rule in Burma, and to a lesser extent, after the Burmese independence in 1948 and Bangladesh Liberation War in 1971. Muslims have settled in Rakhine State (also known as Arakan) since the 16th century, although the number of Muslim settlers before the British rule is unclear. After the first Anglo-Burmese War in 1826, British annexed Arakan and encouraged migrations from Bengal to work as farm laborers. The Muslim population may have constituted 5% of Arakan's population by 1869, although estimates for earlier years give higher numbers. Successive British censuses of 1872 and 1911 recorded an increase in Muslim population from 58,255 to 178,647 in Akyab District. During World War II, the Arakan massacres in 1942 involved communal violence between British-armed V Force Rohingya recruits and Buddhist Rakhine people and the region became increasingly ethnically polarized. In 1982, General Ne Win's government enacted the Burmese nationality law, which denied Rohingya citizenship. Since the 1990s, the term "Rohingya" has increased in usage among Rohingya communities. As of 2013, about 1.3 million Rohingyas live in Myanmar. They reside mainly in the northern Rakhine townships, where they form 80–98% of the population. International media and human rights organizations have often described Rohingyas as one of, if not the, most persecuted minorities in the world, while origin of that term with relation to the United Nations is still unclear. Many Rohingyas have fled to ghettos and refugee camps in neighbouring Bangladesh and to areas along the border with Thailand. More than 100,000 Rohingyas in Myanmar continue to live in camps for internally displaced persons, not allowed by authorities to leave. Rohingyas have received international attention in the wake of 2012 Rakhine State riots, and more recently because of their attempted migration throughout Southeast Asia in the 2015 Rohingya refugee crisis.
bakgrund
 
Aung San Suu Kyi
Wikipedia (sv)
Aung San Suu Kyi (burmesiska: [àuɴ sʰáɴ sṵ tɕì]), född 19 juni 1945 i Rangoon, är en burmesisk oppositionspolitiker som är generalsekreterare för Nationella demokratiska förbundet (NLD). I parlamentsvalet 1990 vann NLD 59% av de nationella rösterna och 81% (392 av 485) av platserna i parlamentet. Hon hade precis innan valet satts i husarrest. Hon fortsatte att sitta i husarrest under nästan 15 av de 21 åren från den 20 juli 1989 fram till hennes senaste frigivning den 13 november 2010. Under denna tiden kom Aung San Suu Kyi att bli en världens mest kända och framgångsrika politiska fångar. Suu Kyi mottog Raftos Minnespris och Sacharovpriset under år 1990. Hon tilldelades Nobels fredspris år 1991. År 1992 blev hon tilldelad Jawaharlal Nehrus Pris av den Indiska regeringen och International Simón Bolívar Prize av Venezuelas regering. Under 2007 gjorde Kanadas regering henne till kanadensisk hedersmedborgare; vid den här tidpunkten var hon en av fyra som någonsin blivit tilldelad detta. År 2011 mottog hon Wallenbergmedaljen. Den 1 april 2012 meddelade hennes parti Nationella demokratiska förbundet att hon blivit vald till Pyithu Hluttaw, underhuset av Pyidaungsu Hluttaw och där hon representerar Kawhmus valkrets. Hennes parti vann också 43 av de 45 vakanta platserna i parlamentet. Valresultatet bekräftades av den officiella valkommission dagen efter. Suu Kyi är det tredje barnet och enda dottern till Aung San, ansedd som grundare av dagens Burma. ^ Aung San Suu Kyi should lead Burma, Pravda Online. 25 September 2007 ^ The Next United Nations Secretary-General: Time for a Woman. Equality Now.org. November 2005. ^ MPs to Suu Kyi: You are the real PM of Burma. The Times of India. 13 June 2007 ^ Walsh, John. (February 2006). Letters from Burma. Shinawatra International University. ^ Deutsche Welle Article: Sentence for Burma's Aung San Suu Kyi sparks outrage and cautious hope Quote: The NLD won a convincing majority in elections in 1990, the last remotely fair vote in Burma. That would have made Suu Kyi the prime minister, but the military leadership immediately nullified the result. Now her party must decide whether to take part in a poll that shows little prospect of being just. ^ The Hon. PENNY SHARPE Speech: In 1990, Suu Kyi stood as the National League for Democracy's candidate for Prime Minister in the Burmese general election. The NLD won in a landslide but the military junta refused to hand over power. Page: 52 ^ twist in Aung San Suu Kyi's fate Article: How a Missouri Mormon may have thwarted democracy in Myanmar. By Patrick Winn — GlobalPost Quote: "Suu Kyi has mostly lived under house arrest since 1990, when the country's military junta refused her election to the prime minister's seat. The Nobel Peace Laureate remains backed by a pro-democracy movement-in-exile, many of them also voted into a Myanmar parliament that never was." Published: 21 May 2009 00:48 ETBANGKOK, Thailand ^ Burma releases Aung San Suu Kyi. BBC News, 13 November 2010. ^ Aye Aye Win, Myanmar's Suu Kyi Released From Hospital, Associated Press (via the Washington Post, 10 June 2006. ^ ”Canada makes Myanmar's Suu Kyi an honorary citizen”. Reuters. 17 October 2007. http://www.reuters.com/article/idUSN17350334. Läst 28 december 2010. ^ Recipients of the Wallenberg Medal. Wallenberg.umich.edu. Retrieved on 2 April 2012. ^ Fuller, Thomas, Democracy Advocate Elected to Myanmar’s Parliament, Her Party Says, The New York Times, 1 April 2012. ^ ”Burmese Parliamentary Elections”. Voice of America News. 5 April 2012. http://www.voanews.com/policy/editorials/Burmese-Parliamentary-Elections-146265885.html. Läst 5 april 2012. ^ NLD Claims Suu Kyi Victory, The Irrawaddy, 4 April 2012.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen