Duktiga entreprenörer är ofta ”maskrosbarn”
Skoltiden för många framgångsrika entreprenörer är tuff, vilket kan vara bidragande till att de lyckas så bra senare i livet. Det uppstår en så kallad ”maskroseffekt”. Det skriver tillväxtexperten Thomas Ahrens, som SvD Näringsliv intervjuat, i en ny bok.
– Svårigheter kan ge upphov till en manisk vilja att bevisa motsatsen, säger han.
Ahrens har intervjuat ett tjugotal entreprenörer varav en majoritet vittnar om att de varit missförstådda av lärare, vilket lett till en auktoritetsmisstro. Det i sin tur leder till ett starkt behov av att revanschera sig.
– Revanschlust ger bra bränsle till energin som krävs för att du ska orka ta dig genom motgångar. Den energin är mycket mer värd än betygen från högskolan, säger Ahrens till tidningen.
bakgrund
Maskrosbarn
Wikipedia (sv)
Maskrosbarn är barn som har det svårt hemma men som klarar sig ändå, ungefär som en maskros kan växa upp genom asfalten. Ordet myntades av journalisten och författaren Ami Lönnroth i samband med hennes kolumner i Svenska Dagbladet och hennes bok Maskrosbarn 1987.
De barn som klarar sig trots alla svårigheter har i engelskspråkig facklitteratur benämnts "superkids", "stress-resilient" eller "invulnerables". På svenska har de i litteraturen förutom maskrosbarn, även kallats "osårbara barn" eller "stressmotståndskraftiga barn".
Barn som klarat sig exceptionellt bra, trots de vuxit upp med psykiskt sjuka föräldrar, har ofta haft någon vuxen utanför familjen som engagerat sig i barnet och kunnat hjälpa det.
I Sverige grundades 2005 Organisationen Maskrosbarn av Therese Eriksson och Denise Madsen. Maskrosbarn var från början ett gymnasiearbete, men utvecklades och har idag blivit Sveriges största anhörigorganisation för barn till missbrukande och/eller psykiskt sjuka föräldrar. 2015 hade organisationen elva heltidsanställda samt cirka 100 som jobbar ideellt i form av volontärer, lägerledare och praktikanter.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen