Vill att AP-fonder ska köpa svenskt: ”Jätteproblem”
Frågan hur Europas konkurrenskraft kan stärkas gentemot Kina och USA avhandlades nyligen på en konferens anordnad av Svenskt Näringsliv, enligt Dagens Industri.
En av knäckfrågorna är att få startupbolag att stanna kvar och växa i Europa. Här kan institutioner som AP-fonderna spela en avgörande roll genom att investera mer i svenska och europeiska bolag, enligt Skype-grundaren Niklas Zennström.
– De bolagen är nästa generations stora bolag. Så där har vi ett jätteproblem, säger han till tidningen.
bakgrund
AP-fonderna
Wikipedia (sv)
AP-fonderna är allmänna pensionsfonder som funnits i Sverige sedan 1960-talet. De har ändrat karaktär, numrering och inriktning genom åren. Tre AP-fonder idag (Andra, Tredje och Fjärde) är så kallade buffertfonder, och ingår som en mindre del av inkomstpensionssystemets tillgångar. Bufferten på 2000 miljarder kronor räcker till ca 6 års pensionsutbetalningar av inkomstpension. Anledningen till bildandet 1960 var att man insåg att de stora årskullarna födda på 1940-talet skulle bli en mycket hög belastning på ATP-systemet. Därför tog man höjd för denna mängd av pensionärer genom lite högre avgifter än vad som var nödvändigt vid starten.
Sjunde AP-fonden förvaltar det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet.
AP-fonderna har till uppgift dels att utjämna svängningarna mellan pensionsavgifter och pensioner och dels att bidra med avkastning till pensionssystemet på längre sikt. Från och med 2009 och cirka 25 år framöver kommer utbetalade pensioner att överstiga inbetalade avgifter. Under större delen av tiden kommer en "normal" avkastning att täcka underskottet.
Vid utgången av december 2024 förvaltade AP-fonderna 1-6 tillsammans ca 2000 miljarder kronor.
Läs även
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
