Tidsbrist gör att många hoppar av hemvärnet
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 såg hemvärnet ett kraftigt ökat intresse. Men nu, knappt två och ett halvt år senare, har hemvärnet drabbats av avhopp, skriver DN.
Under 2022 och 2023 antogs drygt 7 500 soldater, samtidigt som 5 460 lämnade. På fem år har nästan 12 500 soldater valt att hoppa av.
Rikshemvärnschefen Laura Swaan Wrede säger att en del som söker till hemvärnet inte riktigt förstår vad de ger sig in på. En annan förklaring till avhoppen är tidsbrist.
– Huvuddelen som slutar gör det för att man inte får ihop balansen, säger hon till tidningen.
Trots avhoppen växer hemvärnet, men långsamt, konstaterar tidningen. På fem år har hemvärnet vuxit med 1 401 personer.
bakgrund
Hemvärnet
Wikipedia (sv)
Hemvärnet är en del av Försvarsmakten och har verkat i olika former sedan 1940. Rikshemvärnsstaben (RHS) organiseras inom Högkvarteret, i försvarsstaben. Högsta chef för Hemvärnet är Rikshemvärnschefen. Hemvärnet består av krigsförband och utgör nästan hälften Försvarsmaktens personal. Alla som tjänstgör i Hemvärnet är frivilliga. Hemvärnet har som huvuduppgifter att skydda, bevaka och ytövervaka. Hemvärnet kan också stödja samhället vid svåra påfrestningar (vid exempelvis naturkatastrofer). Hemvärnsförbanden övar årligen sina krigsuppgifter och upprätthåller redan i fredstid en mycket hög beredskap genom att militär personlig utrustning förvaras i hemvärnssoldatens bostad.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
