Från och med 2022 ska större banker och kreditinstitut betala en ny så kallad riskskatt. Så lyder ett förslag från Finansdepartementet som nu skickas på remiss, enligt ett pressmeddelande.

Skatten väntas ge ökade skatteintäkter på 5 miljarder kronor som ska gå till ökade försvarsanslag.

Den är aktuell för kreditinstitut som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor kopplade till verksamhet i Sverige, enligt förslaget.

Försvaret får 13 miljarder extra och ett nytt regemente etableras i Kristinehamn. Det har regeringen tillsammans med C och L kommit överens om, enligt uppgifter till DN.

Uppgörelsen gäller försvarsbeslutsperioden 2021–2025 samt ytterligare tillskott 2026 och 2027.

Satsningarna ligger under M och KD:s krav, men i och med detta bryts samtidigt dödläget som rått efter att försvarssamtalen mellan regeringen och riksdagspartierna brutit samman i juni.

Den största utmaningen för Stefan Löfven i höst kanske inte är ett revolterande Miljöparti eller V-ledaren Jonas Sjöstedts hot om att fälla regeringen på grund av las-striden. I stället kanske statsministerns värsta huvudvärk är en osäker omvärld, där Ryssland utgör en väsentlig del. Det skriver DN:s Ewa Stenberg i en analys av tisdagens regeringsförklaring. Utan trovärdigheten av ett brett säkerhets- och försvarssamarbete i riksdagen får regeringen svårare att hantera en kris i närområdet, menar hon.

Altingets Sanna Rayman skriver att trots ett ”dallrande” säkerhetspolitiskt läge globalt så fick frågorna till följd av coronapandemin inte samma framskjutna placering som vid förra årets regeringsförklaring. Men, noterar hon, när statsministern förklarade att ”Vi stöder det belarusiska folkets strävan efter demokrati”, så skedde det bara några timmar efter att Ekot rapporterat om en planerad militärövning i Belarus med serbisk och rysk militär.

Även SvD:s Göran Eriksson tar upp säkerhetspolitiken. För ett år sedan sa statsministern att det fanns ett ”brett stöd” för pengar till försvaret. ”Det var sant då, men nu kärvar det i förhandlingarna”.

Svensk militär ska snabbt kunna ge hjälp till Finland vid ett väpnat angrepp. Och regeringen ska kunna be om hjälp från Finland utan att fråga riksdagen. Det beslutade riksdagen på tisdagseftermiddagen, rapporterar TT.

– Det här blir en säkerhetspolitisk signal till omvärlden, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i debatten inför omröstningen.

Hittills har det krävts riksdagens godkännande för att ge eller ta emot stöd från Finland, vilket kan ta omkring en vecka

Sverige borde ha satsat på försvarspolitiken under coronakrisen, skriver Moderaternas försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Han skriver att den socialdemokratiska ledningen har struntat i att främja försvaret. Under dessa tider av kris och oro bör man satsa på Sveriges säkerhet.

I artikeln argumenterar han att nu när försvaret ska rustas upp efter en ökning av försvarsanslaget, måste fullt fokus vara på att bygga strukturer och processer.

”Det senaste dryga året i försvarspolitiken har tyvärr varit bortkastat”, skriver Pål Jonsson.