Att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket automatiskt utesluter personer som uppger att de har diagnoserna autism eller ADHD från möjligheten att prövas för militär tjänstgöring är diskriminering. Det konstaterar Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett nytt avgörande, rapporterar SVT.

Frågan ställs i webbformulär som används för att bedöma lämpligheten av personer som ska kallas till mönstring.

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

Nästan var femte värnpliktig, 17 procent, uppgav 2020 att de utsatts för kränkningar från andra värnpliktiga, rapporterar SR Ekot. Motsvarande siffra 2019 var 15 procent.

I Sifo-rapporten som Försvarsmakten låter göra varje år framgår också att kvinnliga värnpliktiga upplever att de har utsatts i högre grad än män. Det kan exempelvis handla om kränkande jargong eller sexuella trakasserier.

Försvarsmakten säger att de ser allvarligt på ökningen och att de arbetar aktivt med frågan.

Svenskarnas stöd för försvaret är det högsta sedan SOM-institutets mätningar startade 1986. Det skriver statsvetarprofessorn Ulf Bjereld med forskarkollegorna Joakim Berndtsson och Karl Ydén på DN Debatt.

I undersökningen svarade 46 procent att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för myndighetens sätt att arbeta, medan 16 procent svarade att de hade ett ganska eller mycket litet förtroende.

Dessutom visar mätningen att det finns ett stort stöd bland den svenska befolkningen för att öka försvarsutgifterna, enligt debattörerna. Knappt åtta av tio svenskar tycker även att arbetet mot grov kriminalitet ska vara en viktig del av försvarets arbete.

Nästan åtta av tio svenskar vill att militär sätts in i kampen mot grov kriminalitet, enligt en studie från SOM-institutet. Det skriver forskare vid Göteborgs universitet på DN Debatt.

”Av svarspersonerna anser 78 procent att det är en viktig uppgift för Försvarsmakten att bistå polisen vid insatser mot grov kriminalitet”, skriver de.

Det är första gången frågan ställs i studien om förtroendet för Försvarsmakten.

Efter att ha gjort en prisomräkning flaggar Försvarsmakten för att det kan komma att fattas minst tio miljarder kronor för inköp på sikt. I dag frågas försvarsminister Peter Hultqvist (S) ut i försvarsutskottet.

Uppgifterna om den nya prisomräkningen finns i det kompletterande budgetunderlag för 2022 som Försvarsmakten just har lämnat in till regeringen.

– Det är uppenbart att det kommer att bli ett antal fördyringar och förseningar som både ökar riskerna för att man inte kommer i mål med försvarsbeslutet och på sikt också påverkar den operativa förmågan, säger Pål Jonson (M), som är ordförande försvarsutskottet.

Han tycker att det visar på att M och KD hade rätt om att det stora försvarsbeslutet, som riksdagen tog i höstas, var underfinansierat.