Det amerikanska stridsflygplanet F-35 är på god väg att ta hem ett stort kontrakt med Polen, skriver SvD.

Saab hade förhoppningar om att vinna ordern som maximalt värderas till 63 miljarder kronor, även om det slutgiltiga priset ännu inte är helt klart. Men nu har den amerikanska regeringen godkänt försäljningen av 32 stycken plan, enligt SvD.

– Vi har fått en förfrågan om Gripen från Polen men sedan dess har vi inte hört någonting mer, säger Johan Öberg, presstalesperson på Saab.

Saab Kockums misslyckade försök att sälja sina ubåtar utomlands kan leda till en miljardsmäll för staten, skriver SvD.

Bakgrunden är att Saab har en exportklausul i sitt kontrakt med Försvarets Materielverk. Om företaget inte lyckas exportera sina ubåtar har man rätt att omförhandla summan för de två ubåtar som regeringen beslutat att köpa in för 8,2 miljarder kronor.

Enligt SvD:s uppgiftslämnare pågår omförhandlingen och bedömare menar att ordern kan bli 2,5 miljarder dyrare.

– Regeringen står inför hotet att Kockums läggs ner, därför är omförhandlingen inte avslutad, säger en person med insyn.

Opinion Uppgörelsen mellan regeringen och L och C om en bankskatt för att finansiera satsningen på försvaret avhandlas på flera ledarsidor på måndagen. Expressen skriver att skatten är i linje med Socialdemokraternas ”vänsterpopulistiska retorik” om att ”de rika” måste bidra mer. Men kostnaderna riskerar att slå mot bankernas kunder snarare än aktieägarna, skriver tidningen.

SvD:s Tove Lifvendahl är inne på samma linje och skriver att det efter uppgörelsen är upplagt för en ”mittenliberal baksmälla”.

Smålandspostens Thomas Hermansson skriver att uppgörelsen efter den senaste tidens bankskandaler förmodligen inte kommer att möta något folkligt motstånd. Han anser samtidigt att andra finansieringsmodeller hade kunnat undersökas, som att slopa friåret eller den aviserade familjeveckan.

Bankerna kommer enligt experter att dumpa över den nya bankskatten på sina kunder – men för den som håller koll på sina utgifter finns det läge att tjäna några extra slantar. Det säger Compricers sparekonom Christina Söderberg till Aftonbladet.

För det första ska man hålla koll på om banken höjer kortavgiften eller börjar ta betalt för tjänster som Swish och autogirobetalningar, menar hon.

Ett annat sätt är att se över om det finns en annan bank som ger dig ett bättre erbjudanden och avtal generellt.

– På senare år har det kommit allt fler aktörer på marknaden, så har vi tur blir det i praktiken svårt för jättarna höja avgifterna, säger Christina Söderberg till tidningen.

Nettoeffekten av den kommande bankskatten kan bli negativ, skriver SvD Näringslivs Johan Carlström i en analys. Ökade kostnader för företag riskerar att leda till att jobb går förlorade vilket i sin tur ger mindre skatteinkomster för staten, menar han.

Carlström anser också att regeringens motivering om att bankerna är med och skapar finanskriser och därför ska betala skatt haltar: Varför ska pengarna i så fall gå till Försvarsmakten och inte till en buffert i kristider? frågar han sig.

”Dessutom riskerar bankkunderna att tvingas stå för en stor del av notan”, tillägger han.

DN:s Dan Lucas är inne på samma spår och skriver att det är ”naivt” att tro att bankerna inte kommer att försöka dumpa kostnaderna för den nya skatten på kunderna. Finansminister Magdalena Andersson (S) har säkert rätt i att bankskatten har stöd hos folket – men frågan är om stödet består när kunderna får notan, skriver han.

Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners, säger till TT att han räknar med att det är privatpersoner som får betala för den nya bankskatten genom att avgifter och bolån påverkas.

– Kostnaderna för oss privatpersoner kommer kanske inte gå upp, men de kommer inte att sjunka i den takt de skulle ha gjort, säger han.

Nordnets sparekonom Frida Bratt säger till Expressen att bankerna historiskt sett är kostnadseffektiva.

– De är bra på att överföra kostnader på sina kunder. Det är förmodligen kunderna som kommer få betala för det här, säger hon.

Bankföreningen är kritisk till en ny bankskatt för att finansiera ytterligare satsning på försvaret.

Under pressträffen sa finansminister Magdalena Andersson att finanssektorn gör stora vinster och bör kunna bidra mer till det allmänna. Försvarsminister Peter Hultqvist pekade på att storbankerna hade en vinst på 112 miljarder kronor förra året.

– Bankerna gör inga övervinster. De har lägre lönsamhet än de svenska börsbolagen i övrigt, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg till SVT Nyheter.

Lindberg pekar dessutom på att tajmingen är dålig, då ekonomin är på väg in i en avmattning och det nya Baselregelverket väntas hålla tillbaka företagens kreditförsörjning.

Göran Persson, tidigare socialdemokratisk statsminister och Swedbanks nuvarande styrelseordförande, säger till SVT Nyheter att banker självklart ska betala skatt på sina vinster – men att en bankskatt kanske inte är det bästa alternativet när ekonomin ser ut att vara på väg mot lågkonjunktur.

– Det kanske inte är den klokaste finanspolitiska och konjunkturpolitiska åtgärden att i det här läget börja med någon slags jakt på bankerna, sa han i programmet ”Agenda” i söndags.

I dag meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) att delar av försvarsbudgeten ska finansieras genom just en bankskatt.

En ny bankskatt ska finansiera de fem miljarderna som satsas på försvaret år 2022.

– Jag noterar att de fyra stora bankerna Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB hade en vinst på 112 miljarder kronor förra året, vilket är tre miljarder högre än 2017, förklarade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en presskonferens under lördagen.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, tror att det i slutändan kommer att vara bankernas kunder som drabbas av den höjda skatten.

– Historiskt sett ser vi att de svenska bankerna är kostnadseffektiva. De är bra på att överföra kostnader på sina kunder, säger Bratt till Expressen.

Hon får medhåll av Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners. Han säger att skatten är väntad men att det blir privatpersoner som får stå för försvarsnotan.

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson är kritisk till regeringens planer på att en bankskatt ska finansiera delar av de nya försvarsutgifterna. Hon kallar det för ”aningslöst” att möta ett sämre ekonomiskt läge med en höjd skatt.

– Svaret på alla Sveriges problem kan inte alltid vara höjda skatter. Om S, C, L och MP stryker friår och familjevecka behöver de inte höja skatten för att finansiera försvaret, skriver hon i en kommentar till DN.

En som i stället är positiv till planerna på bankskatt är Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson.

”Spännande med bankskatten som Vänsterpartiet drev igenom och förhandlade fram, från början med visst motstånd från S, under förra mandatperioden och nu ska C och L verkställa vår reform- bankskatten för att finansiera försvaret” skriver hon på Twitter.