Opinion Kulturen bör ses som en naturlig del i totalförsvaret, skriver fem moderata riksdagsledamöter i en debattartikel i Altinget.

När Sverige rustar för en osäkrare framtid kan kunskap från bibliotek, arkiv och museer spela en avgörande betydelse för befolkningens motståndskraft mot desinformation, menar debattörerna.

M-politikerna har i en motion lyft att rekryteringsmyndigheten bör få i uppdrag att inkludera kulturarbetare utifrån sina respektive yrkesroller. ”Även i kris och krig behövs kulturen. Kanske mer än någonsin”, skriver de.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anser att Sverige behöver en myndighet för psykologiskt försvar, rapporterar Ekot. Han välkomnar den pågående utredning om frågan som ska presentera sina slutsatser i maj nästa år.

Bland annat oroas Hultqvist av att nyheter i svenska medier plockas upp och utnyttjas i exempelvis rysk desinformation.

– Och det är ju bara en försmak av vad det kan bli i en reell krissituation, säger han.

Centerpartiet och Liberalerna ställer sig positiva till att kalla in försvarsberedningen igen, skriver DN. Tidigare i dag kom det kravet från Moderaterna, sedan Försvarsmakten i dag hävdat att det saknas 55 miljarder kronor för satsningarna fram till 2030.

– Det är bra att Försvarsberedningen får möjlighet att analysera de här underlagen i förhållande till vad beredningen skrivit, säger Centerns försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström till tidningen.

Även hans kollega inom Liberalerna, Allan Widman, är öppen för att kalla tillbaka beredningen.

Moderaterna vill att försvarsminister Peter Hultqvist (S) återinkallar försvarsberedningen. Det säger partiets försvarspolitiska talesperson Beatrice Ask till TT med anledning av den analys som Försvarsmakten presenterat i dag.

Myndigheten menar att det saknas 55 miljarder för att kunna genomföra försvarsberedningens förslag. Ask menar att ”mindre avvikelser” inte hade varit oväntat, men att den aktuella summan innebär mer än så.

– Just därför är det väl rimligt att försvarsberedningen får grotta ner sig i det här, säger hon.

Försvarsmakten anser att anslagen från politiskt håll räcker långt. Den uppfattningen har försvarsminister Peter Hultqvist (S) efter att myndigheten i dag presenterat sin analys, rapporterar TT.

Även om Försvarsmaktens analys visar att det saknas pengar till att genomföra försvarsberedningens föreslag menar Hultqvist att de ökade anslagen från regeringen, C och L ger myndigheten klart bättre förutsättningar.

– Det här leder till en väsentlig förmågeökning säger han.

Försvarsmakten saknar 46 miljarder kronor för att man ska kunna få till de satsningar som försvarsberedningen föreslagit tidigare i år, rapporterar Ekot med hänvisning till en analys från myndigheten.

För att kunna genomföra förslagen sköt regeringen, C och L till 25 miljarder kronor för åren 2021–2025 i höstbudgeten, men trots det saknas pengar.

Överbefälhavare Micael Bydén säger att det leder till ”ambitionsminskningar” både när det gäller material och personal.

– Men det handlar också framför allt om att skjuta planering framåt, säger han till radion.

Göteborg ska få en ”nyckelroll” när försvaret ska förstärkas framöver. Det säger försvarsminister Peter Hultqvist till Göteborgs-Posten. Bland annat ska staden förstärkas med ett nytt amfibieregemente och även hamnen får en viktig roll.

– Hamnen är störst i Norden och en tydlig angelägenhet för Sverige. Därför är det som händer i hamnen väldigt viktigt ur försvarssynpunkt, säger han.

Enligt försvarsministern är det självklart att ha med hamnens betydelse när försvaret ska stärkas, bland annat på grund av varuförsörjningen, import och export. Även ett ”värdlandsperspektiv” finns kopplat till hamnen, menar han.

Den stora ryska ubåtsövningen som sker i Nordatlanten just följs av den svenska regeringen. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger till TT att det finns anledning för Sverige att ha koll på övningen.

Han vill dock inte ”dramatisera” att Ryssland övar sin operativa förmåga.

– Men man måste se med kalla och klara ögon på vad som händer. Det är kombinationen uppbyggd och återtagen förmåga, utmaning mot USA i förlängningen och en markering om havsområdet och försörjningslinjen mellan USA och Europa, säger Hultqvist under en pressträff med sina nordiska kollegor.

Satsningen på försvaret kan bli minst tio miljarder kronor dyrare än politikernas beräkningar, rapporterar DN med hänvisning till källor med insyn i Försvarsmaktens analyser.

Analyserna skiljer sig från försvarsberedningens på flera punkter, bland annat på grund av försvagade penningvärdet och för att man behöver pengar till att lösa ut den så kallade överplaneringen.

Enligt tidningen kan skillnaden i beräknade kostnader äventyra satsningen på armén och etableringen av nya regementen.

Försvaret kan få mindre pengar än väntat på grund av krav från Finansdepartementet som Centern och Liberalerna gått med på, skriver DN.

Försvaret ska få ett tillskott på fem miljarder kronor per år under perioden 2022-2025 – värdesäkrade kronor räknat på 2019 års kostnadsläge. Men Finansdepartementet vill inte värdesäkra tillskottet och försvaret kommer därmed få fyra miljarder kronor mindre.

I augusti sa Liberalernas försvarspolitiker Allan Widman att regeringen bundit sig till förslaget när det gäller ekonomin.

– Det DN skriver är en del av överenskommelsen. Jag beklagar det, säger han i dag till tidningen.