Så ändras kursen om ”Turkiets Joe Biden” vinner valet

Erdogans huvudrival Kemal Kilicdaroglu har dragit ifrån i opinionsmätningarna med bara dagar kvar till den turkiska valet.

Hans politik och personlighet står i bjärt kontrast till den sittande presidentens. Kilicdaroglu beskrivs som en lugn och mjuk politiker som ogärna höjer rösten. Hans signaturgest har blivit att forma händerna till ett hjärta.

Hur skulle Turkiet förändras med Kemal Kilicdaroglu vid makten? Och vad skulle ett regeringsskifte innebära för omvärlden?

Kemal Kilicdaroglu tog över ledarskapet för det sekulära partiet CHP 2010. Under sina 13 år som partiledare har han lagt mycket energi på att ge partiet mer inkluderande profil och visa att han är en ledare för hela det turkiska folket.

Trots den uttalade viljan att ena landet har Kilicdaroglu gång på gång förlorat val för CHP. Och bara för ett halvår sedan var det få som trodde att han skulle ha en chans mot Erdogan.

– Han dömdes ut på förhand som en okarismatisk och svag person som skulle ha svårt att vinna folkets stöd. Även om han är partiledare för det största partiet i sin koalition så var det ingen självklarhet att han skulle bli presidentkandidat, säger Aras Lindh, Turkiet-kännare och analytiker vid Utrikespolitiska Institutet, till Omni.

Men Turkiets djupt sargade ekonomi och den kritiserade hanteringen av jordbävningen i februari har fått styrande AKP:s ställning att börja vackla.

– Kilicdaroglu gör en stor poäng av att han ska föra landet i en mer demokratisk riktning och strama åt ekonomin. Vi ser en växande känsla hos många turkar att det är precis det som landet behöver, säger Aras Lindh.

Under valrörelsen har Kilicdaroglu har ofta vänt sig till unga väljare. Han har lagt upp en serie videoklipp på sociala medier från sitt anspråkslösa kök på sociala medier där han pratar om känsliga politiska frågor som att vara kurd eller alevit, en religiös muslimsk minoritet som han själv tillhör.

– Detta står i stor kontrast till det storslagna presidentpalats med tusen rum som Erdogan låtit bygga. Kilicdaroglu har en mer lågmäld profil och har ibland kallats Turkiets Joe Biden. Han sticker ut i det annars ganska hetlevrade politiska klimatet, säger Aras Lindh.

Förutom löften om att stärka demokratin och bekämpa korruptionen har Kemal Kilicdaroglu gjort klart att han vill styra landet i en mer västvänlig riktning.

– På den utrikespolitiska fronten är en av hans främsta prioriteringar att återstarta samtal med EU om ett turkiskt medlemskap, säger Aras Lindh.

Med Kilicdaroglu vid makten kan man också vänta sig åtstramningar av ekonomin. President Erdogans övertygelse om att det går att dämpa inflationen genom att sänka de höga räntorna har enligt experter fört landet djupare in i en ekonomisk kris.

– Kilicdaroglu är överlag väldigt försiktig med att inte spendera något extra i onödan, säger partiledarens medarbetare Okan Konuralp till BBC.

Invandring har varit en annan viktigt valfråga för Kilicdaroglu. Många människor från Afghanistan och Syrien har kommit till Turkiet under det senaste decenniet.

Kilicdaroglu har lovat sina väljare att aktivt få flyktingar att återvända till sina hemländer – trots att många av dem levt i Turkiet i över tio år. Bland annat genom försäkringar från regimen i Damaskus att flyktingar som återvänder dit inte ska förföljas.

– Vad gör tre miljoner syrier i vårt land? Våra barn har svårt att skaffa sig ett jobb, har han bland annat sagt.

Och löftet verkar ha gett önskad effekt. Invånare i den turkiska staden Sivas som länge varit inbitna AKP-anhängare berättar för Politico att de numera stödjer Kilicdaroglu eftersom han driver frågan återvandring hårt.

– Det finns en rotad nationalism inom hans parti, och framför allt i hans allians. Men det är en balansgång eftersom ett sådant drag kan skapa slitningar i relationen till EU, som håller flyktingfrågan som central i diskussionerna om ett medlemskap, säger Aras Lindh.

Sex partier som i övrigt har lite gemensamt har lyckats enas i sin strävan att tvinga bort Erdogan från makten. Men hur samarbetet skulle fungera efter en eventuell valvinst återstår att se.

Tre av alliansens sex partier, ett nationalistiskt och två liberalkonservativa, har grundats av avhoppare från AKP:s koalition. Dessutom har det gröna vänsterpartiet YSP, där prokurdiska HDP numera ingår, öppnat för att inleda samtal med gruppen.

– Det är en brokig skara som Kilicdaroglu ska hantera. De kommer också sannolikt behöva stöd från YSP, som kan komma att bli vågmästare i det här valet. Men det finns partier i alliansen som tidigare bestämt sagt nej till att låta dem att sitta med vid bordet. Ett samarbete kan ske men de kommer inte ingå i alliansen, säger Aras Lindh.

Flera företrädare för CHP har sagt att partiet har för avsikt att ratificera den svenska Natoansökan. Men hur snabbt det skulle kunna ske är svårt att svara på, påpekar Aras Lindh.

– Sveriges Natoansökan kommer få godkänt av Turkiet till slut oavsett vem som vinner, men det skulle sannolikt gå snabbare med Kilicdaroglu vid makten, säger han och fortsätter:

– Men det kan också hända att CHP vill gå lite försiktigt fram för att inte beskyllas av AKP och Erdogan för att gå västvärldens ärenden.

Moskva och Ankara har förts närmare varandra under det senaste året. Ryssland är Turkiets största energileverantör och Erdogan har sagt sig vara neutral vad gäller kriget i Ukraina med argumentet att han ska kunna medla i konflikten.

När Kilicdaroglu får frågan hur han ställer sig till kriget svarar han:

– Vi vet att Ukraina har blivit orättvist invaderat. Vi stödjer dem i det avseendet. Vi kommer att ge alla typer av politiskt stöd som behövs.

Trots positioneringen tror Aras Lindh att Kilicdaroglu skulle försöka bevara de ingångar landet har till Ryssland och Putin.

– Det finns en väg där han både kan närma sig väst men välja att inte delta i sanktionerna mot Ryssland. Det är inte en omöjlighet. Men det är ett faktum att Erdogan är Putins favorit, och hur dynamiken mellan honom och Kilicdaroglu skulle se ut är svårt att säga.

Läs mer: