(Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Debattörer: Dags att ta populismen på allvar

Två slutsatser av det amerikanska presidentvalet framstår som särskilt akuta för svensk del. Det skriver tre debattörer från analysföretaget Nordic Public Affairs Research på DN debatt i dag. Den ena slutsatsen är att misstron mot auktoriteter i politiken, näringslivet och medierna går djupare än vi kunnat tro. Den andra är att auktoriteternas försök att dämpa populismen i många fall leder till motsatsen. Nu är det dags att ta populismen på allvar i Sverige.
”Det är tydligt att förtroendeproblemet är särskilt stort för just politiker. Färre än var tredje, 30 procent av svenska folket, uppger att de har stort förtroende för partiledarna.”

Debattörerna

Markus Uvell, Johan Jakobsson och Martina Lind. Artikelförfattarna är verksamma vid analysföretaget Nordic Public Affairs Research

bakgrund
 
Populism
Wikipedia (sv)
Populism, (lat. populus, "folk"), politisk rörelse som vädjar till "folket" och "sunt förnuft" samt angriper en politisk eller social elit, ofta utan grund i en specifik ideologi. Begreppet kan härledas till romarriket då "populares" var politiker som förlitade sig på stöd från de lägre samhällsklasserna medan "optimater" var politiker som främst sökte stöd från samhällseliten. I USA fanns det ett parti som kallade sig för populistpartiet vid mitten av 1800-talet, och även i Tsarryssland vid samma tid fanns ett populistparti vid namn Narodnikerna. Populismen kan ha skiftande innebörd i olika länder. Definitionen av begreppet populism saknar konsensus i den akademiska världen. Trots det används begreppet ofta i den politiska debatten. Vanligtvis används det som ett nedsättande uttryck, exempelvis för att antyda en form av extremism eller att det är förenklade lösningar på komplexa problem.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen