”Marschen riskerar förtroendet för forskning”
Under lördagen kommer demonstrationen March for science att anordnas i över 500 städer världen över. Den har till syfte att stötta forskning och har sitt ursprung i USA där kritiker anser att Donald Trumps politik hotar vetenskapen. Men demonstrationen kan vara kontraproduktiv och i stället underminera förtroendet för vetenskapen, säger kommunikationsprofessorn Matthew Nisbet till Vetenskapsradion.
– Genom att marknadsföra demonstrationen som en vetenskapsmarsch finns risken att forskarna begränsar sig till att vara en motståndare till presidenten och genom det sälla sig till det demokratiska partiet.
bakgrund
March for science
Wikipedia (sv)
March for Science (tidigare känd som Scientists' March on Washington) är en serie demonstrationer och marscher som planeras hållas i Washington, D.C. och över 514 städer runt om i världen den 22 april 2017. Enligt arrangörerna är marschen en icke-partipolitisk rörelse för att fira vetenskap och den roll den spelar i vardagen.
Marschen arrangeras av forskare och allmänhet och hundratals organisationer som oroas över Donald Trumps vetenskapsfientliga agenda och är kritiska mot Trump-administrationens politik. På marschens webbsida står det att de motsätter sig en "American government that ignores science to pursue ideological agendas endangers the world." De viktigaste målen med marschen är visa stöd för vetenskap och forskning som försvarar allmänhetens bästa och för att kräva en evidensbaserad politik dvs. att politiska beslut bör vila på evidens och forskningsbaserad kunskap som gynnar allmänhetens intresse.
I Sverige planeras marscher bland annat i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Umeå.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
