Därför har SD riktat in sig på myndigheternas chefer

Den 27 april kom beskedet att Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson får lämna sin post vid årsskiftet. Skolminister Lotta Edholm (L) motiverar beslutet med att det ”behövs en förändring”.

Fredriksson är inte den första myndighetschefen som fått samma besked. I februari kom beskedet att Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik får lämna uppdraget när hans förordnande går ut senare i vår.

SD:s riksdagsledamot Björn Söder var snabb med att kommentera nyheten:
”Dags att städa upp i Myndighetssverige. Bort med asylaktivister från Verket”, skrev han på Twitter.

Dagen därpå meddelades att inte heller Sidas Carin Jämtin får förlängt förordnande, trots att hon uttryckligen stod till förfogande.

I interna processer hade SD enligt uppgifter pekat ut fyra myndigheter som extra intressanta för partiet att få inflytande över. Utöver Migrationsverket och Sida handlade det om Polisen och Skolverket.

Ett par veckor senare sa statsminister Ulf Kristersson (M) att regeringen beslutar om tillsättningarna av myndighetschefer – men är beredd att diskutera dessa med SD.

Tidigare i april rapporterade Aftonbladet att Sverigedemokraterna också ”detaljstuderar” Naturvårdsverket. Klimatpolitiske talespersonen Martin Kinnunen kommenterade att ”många i partiet har synpunkter på myndighetens arbete”.

Även om det inte riktades något avgångskrav på generaldirektören Björn Risinger så sa Kinnunen att ”det blir en intressant fråga att återkomma till när det ska förordnas en generaldirektör, en befintlig eller en ny”.

Sverigedemokraternas inflytande över myndighetscheferna har mötts av kritik. Till TV4 säger S-märkta statsvetarprofessorn Marja Lemne att regeringen tydligt ”markerat att man vill ha en förändrad policy”.

– Men det räcker inte med att byta generaldirektör för att förändra inriktningen. Det finns lagstiftning. Det finns regleringsbrev. Det är ingen quick fix att bara byta generaldirektör, säger hon.

På tidningarnas ledarsidor var tonläget på vissa håll högre. ”Nu går bilan på svenska myndigheter”, skrev Jonna Sima på Aftonbladets oberoende socialdemokratiska ledarsida. Hon beskrev hanteringen som en ”politisk utrensning”.

Carl Dahlström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, anser att det tvärtom är helt naturligt att myndighetschefer byts ut när en ny regering tar över och att detta inte är någon ny policy.

– Politisering finns i alla demokratiska system, i någon grad också i Sverige. Jämfört med andra länder ser vi ganska lite av det här. Men det finns här också, säger han till Omni.

– Om man ändrar policy på ett visst område så är det inte konstigt att byta ut generaldirektören. Det har gjorts systematiskt under hela den svenska demokratiska perioden, när regeringen bytt politisk färg. Det är ett av de styrinstrument som står regeringen till buds.

Generaldirektörsbytena på Sida och Migrationsverket sker alltså i samband med att de tidigare innehavarnas förordnanden löper ut. ”Ingen radikal politisering”, anser Carl Dahlström.

– Men man kan tänka sig en situation där linjerna dras ut mer. Till exempel om politiseringen skulle leta sig längre ner i förvaltningen, om man funderar på att tillsätta personer flera lager längre ner på grund av politiska meriter eller om man systematiskt bytte ut hela generaldirektörskåren, så skulle situationen vara annorlunda.

Hur troligt är det?

– Jag tror att det av ett skäl kan vara lockande för SD att tänka så, att de upplever tjänstemännen inte delar deras politiska ståndpunkter.

– Det är inte första gången i historien. När Socialdemokraterna kom till makten under 1900-talets första hälft så möttes de av en ganska konservativ tjänstemannakår. Men de motstod den frestelse de kunnat falla för, att rensa ut kåren och endast tillsätta socialdemokrater.

Ett annat exempel är när en borgerlig regering 1976 tog över efter 40 år av socialdemokratiskt maktinnehav.

– Det finns ett berömt uttalande från en folkpartistisk statssekreterare att de då möttes av en skog av röda nålar. De borgerliga partierna motstod även de frestelsen att gå in i en politisk spiral utan fortsatte arbeta med den relativt sett opolitiska svenska förvaltningen, säger Carl Dahlström.

– SD har nu ett liknande val, där de kan pusha för mer politisering eller att gå till väga som tidigare nykomlingar och acceptera de rådande spelreglerna. Jag tror att Sverige har allt att tjäna på att vi har kvar den modell vi har.

– Politiserade system har dokumenterats hänga samman med en lång rad missförhållanden i förvaltningen, vilket är ett skäl för att undvika den. Politisk korruption är extremfallet, det kan också handla om att förvaltningen blir mer ineffektiv och att man implementerar en policy på ett sätt som är partipolitiskt bäst istället för generella mål, säger Carl Dahlström till Omni.