– Från dagens höga nivå på 4 kronor per kilowattimme kommer det sjunka så fort vinden ökar i Skandinavien. Under det kommande året skulle priset sjunka om de oplanerade kärnkraftsproblemen i Ringhals, Olkiluoto och Frankrike tar slut. Den franska prognosen är att man kan få igång några av problemreaktorerna, men produktionen blir fortfarande mindre än 2021. Oavsett vad som händer med Olkiluoto 3 kommer Sverige fortsätta exportera el till Finland, som ju inte får importera el från Ryssland sedan Nato-ansökan.
– Om vattenkraften i Europa återgår till normal produktion sänker det också priserna. Vattenkraften i Europa har gått dåligt under 2022 och minskat ungefär lika mycket som kärnkraften.
Då vänder priset på el ner – nu och på lång sikt
Är det att hålla ut över vintern som gäller – eller kommer vi att behöva vänja oss vid höga elpriser även på längre sikt? Omni har låtit fem experter med perspektiv både från akademin och branschen svara.
Många faktorer påverkar och de landar i lite olika slutsatser, men är eniga i en sak: Frånvaron av den ryska gaskranen har blottat en utbudsfråga som måste lösas.
När kommer elpriserna att vända ner igen?
– Det vill jag inte spekulera i, eftersom det är stora pengar och kan påverka vilka elavtal folk väljer.
– Det händer extremt mycket på det här området, men allt är extremt osäkert och slår på priset. Så det beror alldeles på vad som händer.
– December, januari och februari tror jag kan bjuda på nya prisrekord. Det kommer att vara riktigt höga priser, beroende på väder. I mars någon gång tror jag att det kommer att börja vända ner.
– Inför nästa vinter är det fortsatt osäkert och det finns farhågor om att det skulle kunna bli ett liknande scenario då. Men huvudscenariot är att det är den här vintern som blir dyrast.
– Vi kan förvänta oss höga elpriser i december och under kommande vintermånader. Dessutom kan vi förvänta oss stora variationer i elpriset. Omvärldsläget, tillgången på naturgas och LNG (flytande naturgas), produktion från kärnkraft samt temperatur och vindförhållande är avgörande faktorer. Dessutom kommer priserna påverkas av hur förbrukningen av el ser ut. Tillsammans kan vi förbättra situationen genom att minska vår förbrukning.
– Det är omöjligt att svara på, det beror på så många faktorer. På lång sikt måste framför allt bränslepriserna stabiliseras eller gå ner. På kortare sikt går vi in i vintern nu. Det kommer att bli väldigt kallt och blåsa ytterst lite de kommande två veckorna. Då blir det väldigt, väldigt höga priser i närtid. Hur det blir efter det beror på om det blir något väderomslag.
Om experterna
Tomas Kåberger är forskningsprofessor vid Chalmers tekniska högskola och forskar om energiteknisk utveckling och marknadsvillkor. Han förekommer flitigt i energidebatten och har tidigare varit generaldirektör för Energimyndigheten. Han har också varit styrelseledamot i den gröna och liberala tankesmedjan Fores och sedan 2015 är han ledamot i Vattenfalls styrelse.
Lennart Söder är professor i elkraftsystem vid Kungliga tekniska högskolan. Han har lång erfarenhet av vindkraft och kraftsystem och har haft regeringsuppdraget att utreda regelverket för anslutning av förnybara energikällor till elnätet i Sverige.
Christian Holtz är energimarknadsanalytiker på konsultbyrån Merlin & Metis. Han har arbetat inom energisektorn sedan 2009 och har ett särskilt intresse för marknadsfrågor.
Emma Tronarp Trawén är elhandelsansvarig på elbolaget Eon och sitter i styrelsen för Kalmar Energi. Eon Sverige är en del av den tyska energikoncernen Eon SE, världens största privata energikoncern.
Johan Sigvardsson är elprisanalytiker på elbolaget Bixia sedan 2017. Bixia arbetar för att öka andelen närproducerad el och ägs av Tekniska verken i Linköping.
Vad krävs för att priserna ska vända?
– På ett par års sikt: Fortsatt snabb utbyggnad av billig sol- och vindel.
– Den stora osäkerheten är att Europa är enormt beroende av fossila bränslen och det har plötsligt börjat gå upp för folk. Plus att man i Frankrike varit beroende av kärnkraft, som för närvarande fungerar extremt dåligt. I Europa har man levt i någon slags förnekelse: ”Fossila bränslen och kärnkraft kan vi väl ha i evigheter? Förnybart behöver vi väl inte.” Då sitter man i den här rävsaxen, för att man inte planerat längre än vad näsan räcker.
– Att bygga ut förnybart är det garanterat billigaste.
– Anledningen till att priserna är höga är en utbudschock. Den ryska gasen har varit väldigt viktigt för den europeiska energiförsörjningen, så en väldigt stor del av utbudet har försvunnit. Nu krävs antingen att kommer till nytt utbud eller att efterfrågan anpassas. Det som går att göra på kort sikt är primärt att anpassa efterfrågan, det vill säga energieffektivisering. På ett par års sikt handlar det om att bygga ut ny elproduktion för att kompensera.
– Det som kan göra att priserna dämpas i december är om vi får varmare temperaturer samt goda vindförhållanden i Sverige och Europa. Tillgängligheten på naturgas, LNG (flytande naturgas) och kärnkraft påverkar också. Om vi minskar vår förbrukning eller flyttar förbrukningen till mindre belastade timmar så hjälper det också till att dämpa priset.
– De övergripande faktorerna är att bränslepriserna måste normaliseras och det handlar om att hitta en lösning på utbudsfrågan globalt sett på gas- och kolmarknaden.
Kommer vi få vänja oss vid ett högre prisläge på tio års sikt?
– Nej. Blir det bara tillåtet att snabbt bygga ut billig elproduktion kommer priserna att sjunka.
– Ja, allting talar för att det blir högre än 2020, som var ett extremt lågprisår. Dessutom hade i stort sett hela Europa i princip samma elpris till ungefär juni 2021, då man drog åt gaskranarna. Så just nu är det en jätteutmaning hur hela Europa ska se till fixa ny energi, för den ryska gasen är enormt betydelsefull för hela det europeiska systemet.
– Samtidigt kommer vi enligt Energimyndigheten ha ett enormt elöverskott 2025, som gör att det i stället kan bli extremt låga priser då. Får man igång kärnkraften i Finland (som importerar majoriteten av svensk exporterad el) och det inte blir någon elökning i Sverige så kommer vi ha gott om el då.
– Nej, jag tror inte det. Kollar man på vad det kostar att bygga ut förnyelsebar elproduktion så är det väldigt mycket lägre än de elpriser vi ser i dag. Det initieras väldigt mycket projekt nu och det kommer det göra så länge krisen inte kommer ner markant. Men till slut kommer det att byggas så mycket att priserna kommer ner till andra nivåer. Därför tror jag att om tio år så kommer prisbilden se annorlunda ut och vara kanske en bråkdel så hög som den är i dag.
– Det jag tror att vi kommer behöva vänja oss vid är kraftigt varierande elpriser, som skiljer sig mycket från timme till timme. Där är det viktigt att elanvändare är med och anpassar sig. Ladda era elbilar på natten, och så vidare!
– Det är svårt att säga eftersom det är så många faktorer som påverkar. Men man kan förvänta sig större variation i priset, det vill säga ökad volatilitet. Och så länge vi är i situationen att Europa ställer om från leveranser av rysk naturgas till andra energikällor så kan vi förvänta oss höga priser jämfört med historiska nivåer. Det är viktigt att Europa fortsätter investera i förnybar energi för att minska beroendet av fossila bränslen samt möjliggöra elektrifiering.
– Ja, prisbilden kommer att vara högre än vad det varit under 2010-talet och fram till för ett år sedan. Det är svårt att sia så långt fram i tiden, men har man en hög prisbild generellt är det en signal att investera i produktion – för då tjänar den som är producent gott om pengar och det mynnar ut i mycket mer produktion. Energibalansen kommer bli väldigt förstärkt de närmsta två, tre åren. Det kommer att tillkomma mycket vindkraft fram till 2025 och det leder i ett normalläge till att priserna pressas.
– Vi kommer inte att ha ett bestående elpris på 1 krona. I vår långsiktiga prognos ligger vi på strax över 50 öre per kilowattimme fram till 2035.