Wikipedia (sv)
Reduktionsplikten syftar till att minska växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel och regleras genom Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, Förordning (2018:195) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel samt i Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2018:2) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Det sker idag vanligtvis genom inblandning av biodrivmedel, men lagen öppnar även för andra lösningar exempelvis inblandning av så kallade syntetiska bränslen där el används i processer för att skapa flytande bränslen med potentiellt låga växthusgasutsläpp. Lagen ska styra drivmedelsleverantörerna att successivt minska, reducera, andelen av berörda fossila bränslen. Om företagen inte klarar att uppnå plikten kan de köpa andra företags överskjutande reduktion, och annars tvingas de betala en avgift för varje kilo koldioxidekvivalent som de inte lyckats minska. Reduktionsplikten gäller inte försvarsmakten.Lagen infördes 2017, trädde i kraft första juli 2018 och innebär högre inblandning av biodrivmedel i fossila bränslen än i något annat EU-land. Inom EU har Malta lägst målsättning, med 14% inblandning av förnyelsebara bränslen fram till 2030, främst genom inblandning av biodiesel i diesel. Lagen innebar att E5-bränsle ersattes med E10 (det vill säga bensin med 6 till 10 procents etanolinblandning) från den 1 augusti 2021. Lagen avsåg ursprungligen diesel och bensin, men ändrades i juni 2021 bland annat genom att flygfotogen också fick reduktionsplikt.
Det är drivmedelsleverantören (den som är först skattskyldig) som är skyldig att utföra inblandningen. Från den 1 augusti 2021 blev överlåtelsereglerna flexiblare, så att eget överskott kan sparas och användas året efter samt att överskott från ett bränsleslag kan användas för att reducera utsläppen för ett annat bränsleslag. Avgiften för de som inte klarar kravet är 5 kronor per kilo koldioxidekvivalent för bensin, 4 kronor för diesel och 6 kronor för flygfotogen.Reduktionsnivåerna höjs gradvis fram till 2030. Från den 1 augusti 2021 är reduktionsnivåerna 6 procent för bensin och 26 procent för dieselbränsle och från den 1 juli 2021 är reduktionsnivån för flygfotogen 0,8 procent. För 2030 är nivån 28 procent för bensin, 66% för diesel och 27 procent för flygfotogen vilket anges i Lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.
Den 2 december 2021 beslutade riksdagen att bifalla Regeringen Anderssons proposition om en tillfällig paus i höjningen av reduktionsplikten för 2023.
Pausen skulle gälla under ett år, där reduktionspliktsnivåerna för 2022 fortsatt skulle gälla för 2023 (det vill säga 7.8 % inblandning i bensin och 30.5% inblandning i diesel).
Höjningarna för 2024 ska genomföras som planerat och inte utifrån de pausade nivåerna för 2023.
”Den svenska efterfrågan på biodrivmedel drivs i stort av reduktionsplikten” skriver Energimyndigheten.
*) Sänkt reduktionsplikt till EU:s lägstanivå är föreslagen av regeringen Kristersson, vilket regeringen har definierat som 6 procent både för bensin och diesel för åren 2024–2026.
