HD-domare sågar Trump – kritiseras för partiskhet
I helgen gav Ruth Bader Ginsburg, 83, en av nio domare i USA:s högsta domstol, en rejäl känga till Republikanernas Donald Trump.
– Jag kan inte föreställa mig hur det här landet skulle vara med Trump som president, sa Ginsburg bland annat och skämtade om att det vore skäl nog att flytta till Nya Zeeland.
Det politiska utspelet får nu kraftig kritik från bland annat högt uppsatta jurister som anser att hennes opartiskhet kan ifrågasättas.
– Det är förbryllande, hon måste veta att hon inte kan säga sådant här, säger Arthur Hellman, juridikprofessor vid University of Pittsburgh, till Washington Post.
Trump är också mycket kritisk.
– Det är högt olämpligt och hon borde be om ursäkt till rätten, säger han till New York Times.
bakgrund
Ruth Bader Ginsburg
Wikipedia (en)
Ruth Joan Bader Ginsburg (born March 15, 1933) is an Associate Justice of the Supreme Court of the United States. Ginsburg was appointed by President Bill Clinton and took the oath of office on August 10, 1993. She is the second female justice (after Sandra Day O'Connor) and one of three female justices currently serving on the Supreme Court (along with Sonia Sotomayor and Elena Kagan).
She is generally viewed as belonging to the liberal wing of the Court. Before becoming a judge, Ginsburg spent a considerable portion of her legal career as an advocate for the advancement of women's rights as a constitutional principle. She advocated as a volunteer lawyer for the American Civil Liberties Union and was a member of its board of directors and one of its general counsel in the 1970s. She was a professor at Rutgers School of Law–Newark and Columbia Law School. In 1980, President Jimmy Carter appointed her to the U.S. Court of Appeals for the District of Columbia Circuit.
bakgrund
USA:s högsta domstol
Wikipedia (sv)
Högsta domstolen (engelska: Supreme Court of the United States) är den högsta rättsliga instansen i USA. Den består av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. En majoritet av senatens ledamöter måste dock godkänna utnämningarna för att de skall träda i kraft. Högsta domstolen tar upp mål som gäller tvister mellan olika delstater och mål som har överklagats från lägre instanser. Högsta domstolen kan också ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller kongressen. Under senare år har Högsta domstolen alltmer hamnat i centrum för det politiska skeendet i USA (jämför presidentvalet år 2000), och domstolens ökande politisering har därför kommit att ifrågasättas. Ett av domstolens mest kända beslut är Roe mot Wade. Sedan Ronald Reagans tid som president har beslutet varit som ett lackmustest för framtida ledamöter av domstolen. Alla rättsfall som Högsta domstolen befattar sig med publiceras årligen i United States Reports, som ges ut av USA:s regering.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen