Trumps motiv: Skrämma rivaler – och kanske slippa fängelse

Spekulationerna om att Donald Trump förbereder en ny presidentkampanj har egentligen pågått ända sedan hans motvilliga sorti från Vita huset i januari 2021. Ryktena har tilltagit sedan i somras och flera dagar innan mellanårsvalet den 8 november – förmodligen med förhoppning om att valet skulle bjuda på stora republikanska framgångar – meddelade Trump att ett ”stort besked” var att vänta på ett möte i mitten av november.

Natten till onsdagen kom så den formella bekräftelsen.

I en stor sal på Mar-a-Lago, med horder av banderollviftande supportrar framför sig, en parad av flaggor bakom sig och hustrun Melania Trump på behörigt avstånd vid sidan, tog Trump till orda runt klockan 21, lokal tid.

– USA:s comeback börjar nu. Jag ställer upp för jag tror att världen ännu inte har sett vad det här underbara landet kan åstadkomma, sa han.

Ex-presidenten bar scharlakansröd slips och skulle senare beskrivas som mer dämpad än han varit vid liknande tillfällen tidigare.

TIll skilland från då ska han inte heller ha haft några problem att hålla sig till manus under stora delar av den timme som talet pågick. Däremot var talet fullt av överdrifter och hårdvinklingar, bland annat undvek Trump att nämna den pandemi som lamslog USA den senare delen av hans tid som president.

Schismen mellan Trump och den förre skyddslingen Ron DeSantis har blivit allt mer uppenbar under de senaste veckorna. Floridaguvernören pekas allmänt ut som Trumps huvudkonkurrent som republikanernas presidentkandidat.

Dessutom har Chris Sununu, republikansk guvernör i New Hampshire, raljerat om Trumps beslut att så tidigt meddela sin kandidatur. Trumps gamle förtrogne Chris Christie har också riktat kritik mot presidenten.

Den interna attityden mot Trump har med andra ord hårdnat. Från ex-presidentens perspektiv har den försämrats och den förändringen har gått i snabb takt. Genom att så tidigt meddela sin kandidatur har Trump en möjlighet att hejda den här utvecklingen, resonerar Bloombergs Timothy L. O´Brien i en analys.

”Han vill att republikanerna – och allmänheten – ska veta att han inte kommer att försvinna. Och att han tänker förgöra varenda republikan som kommer i hans väg”.

Att Donald Trump avskyr att betraktas som en förlorare är välkänt. Att återta kontrollen över narrativet – och över det egna varumärket som framgångsrik miljardär – kan därför inte underskattas.

En ”källa nära Trump” säger till Axios att ex-presidenten har bestämt sig för att han helt enkelt måste kandidera en tredje gång.

– Det går helt enkelt inte att övertala honom att ändra sig.

Samtidigt är många bedömare överens om att Trumps främsta motivation är en helt annan. För närvarande pågår ett stort antal brottsutredningar mot ex-presidenten. Att undvika en fällande dom antas för närvarande vara hans allra mest prioriterade mål.

En kampanj skulle stödja Trumps version att utredningarna mot honom är politiskt motiverade. Det är åtminstone den bild ex-presidenten själv, har enligt vad flera av hans vänner och rådgivare uppgett för New York Times.

I åtminstone några fall kan Trump också ha rätt i detta. Den demokratiske justitieministern Merrick Garland, som leder det departement som utreder Trump, har tidigare intygat att utredningen om att Trump tagit med sig hemliga dokument till Mar-a-Lago ska ske på ett opartiskt sätt.

– Det finns inte en lag för vänner, och en annan för fiender. Inte en lag för de mäktiga, och en annan för de maktlösa, har han sagt tidigare.

Ord som nu alltså kan få en annan laddning om Trump blir den republikanske utmanaren till Garlands chef, Joe Biden.

Att det tidiga beskedet från Trump kan påverka risken för att de politiska utredningarna mot honom saktar farten eller läggs ned utesluts inte av många bedömare. Samtidigt är misstankarna mot Trump så många, anklagelserna så allvarliga och omfattar så många delar av hans tillvaro att de anses svåra att stoppa helt.

När det gäller utredningarna om bedrägeri och ekonomisk brottslighet i New York så utreds de på lokal nivå, och har alltså formellt inga beröringspunkter med hans eventuella presidentambitioner.

En trolig utveckling är att en särskild utredare kommer att utses i utredningen av Mar-a-Lago-dokumentet, likt förre FBI-chefen Robert Mueller i Rysslandsutredningen som tillsattes under Trumps presidenttid.

Trumps chanser att vinna tillräckligt stort stöd bland de republikanska väljarna får också ett oväntat ljummet mottagande.

Washington Posts Aaron Blake skriver i en analys att Trump inte har någon ”bra historia” att hänga upp sin kampanj på, samtidigt som mellanårsvalet ofrånkomligen var ett stort bakslag för honom.

Samtidigt väljer allt fler mäktiga bundsförvanter att vända Trump ryggen. Mediemogulen Rupert Murdoch har meddelat att han inte tänkter stödja Trump i primärvalen utran att han föredrar Ron DeSantis.

Riskkapitalbolaget Blackstones grundare Stephen Schwarzman, en av Trumps viktigaste finansiärer i smaband med återvalskampanjen 2020, har redan meddelat att han inte tänker upprepa stödet.

”Det är dags för Republikanerna att vända sig till en ny generation ledare. Min avsikt är att stödja en av dem i primärvalen”, säger han i ett uttalande.