Abortrestriktioner kan kosta USA 1 050 miljarder per år

Roe mot Wade (engelska Roe v. Wade) är ett av de mest kända rättsfall som behandlats av den Högsta domstolen i USA. Domslutet från år 1973 etablerade att fri abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Då domen avkunnades hade endast ett begränsat antal delstater infört fri abort, och de flesta delstater var därför tvungna att revidera sin lagstiftning. Under år 2019 hade debatten kring Roe mot Wade återigen hamnat på agendan, efter flera lagförslag i olika amerikanska delstater som inskränker tillgången till abort. 2022 upphävdes slutligen detta prejudicerande rättsfall, genom beslut i Högsta domstolen. Roe mot Wade är ett av de mest kontroversiella domsluten i USA:s rättshistoria. För liberala och feministiska grupper uppfattades det som en avgörande framgång. Konservativa grupper organiserade sig däremot för att bekämpa vad man uppfattade som en orimlig juridisk inblandning i delstaternas politiska liv (se domstolsaktivism). Den amerikanska befolkningen blev delvis uppdelad i grupper som identifierade sig som pro-choice (för kvinnans rätt att välja själv) respektive pro-life (för det ofödda barnets rätt till liv), vilket ännu idag påverkar det politiska livet. Ur en juridisk synvinkel ledde Roe vs. Wade till en diskussion om Högsta domstolens roll som uttolkare av den amerikanska konstitutionen. Domstolens beslut att utvidga rätten till privatliv till att omfatta fri abort, har såväl applåderats, som kritiserats för att politisera juridiken. Högsta domstolen har senare återupptagit Roe mot Wade i ett fall år 1992, men bekräftade då sin tidigare ståndpunkt.