Starkare förtroende bland konsumenter och i industrin väntas i veckans makrodata, vilket kommer att ge stöd för kronans uppåttrend. Det skriver Nordeas ekonomer Martin Enlund, Andreas Steno Larsen och Joachim Bernhardsen i ett veckobrev.

Enligt ekonomerna har konsumentförtroendet underpresterat kraftigt under Stefan Löfvens socialdemokratiska regering. ”En ny statsminister – eller en ny regering – skulle sannolikt vara goda nyheter för kronan”, skriver de.

Nordea-ekonomerna noterar också att politiska kommentatorer spekulerar i att Löfven ska lämna sin post i vår. ”Vi förblir dock försiktiga kring kronan på grund av den fortsatt dystra utsikten för europeisk tillväxt”, skriver de.

Kina har redan drabbats ekonomiskt av coronavirusets utbrott – bland annat genom att turismen påverkats av diverse reseförbud, skriver BBC.

Även konsumtionen kommer att påverkas. Även produktionen i landet påverkas till följd av att många stannar hemma från jobbet.

Det bästa historiska exemplet för vad kostnaden av coronaviruset kan bli, är att kolla på sarsutbrottet i början av 2000-talet, skriver BBC och lägger till att en uppskattning då låg på 40 miljarder dollar.

USA:s ekonomi har expanderat i rekordsviten 127 månader i rad – och trenden kommer att hålla i sig om Donald Trump sitter kvar vid makten efter höstens val. Det menar analytikern Michael Pearce vid Capital Economics, enligt Fox Business.

Vid en valseger för Trump väntar han sig fortsatt lätt finanspolitik och penningpolitik och att en mer duvaktig Federal Reserve-chef tillsätts 2022 när Jerome Powells mandat går ut.

Om Republikanerna dessutom tar tillbaka representanthuset från Demokraterna spår Pearce en ny omgång skattesänkningar som finansieras med växande budgetunderskott, enligt Fox Business.

Regeringen spår att Riksbankens nyinförda nollränta blir kortvarig. Magdalena Anderssons (S) finansdepartement räknar i sin nya prognos med att reporäntan sänks igen under andra halvåret.

Det gör SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist fundersam och han frågar sig hur Finansdepartementet tänker och om de tänker skylla på Riksbanken om konjunkturen viker.

”Om konjunkturen blir svagare än väntat - blir det Riksbanken som får bära hundhuvudet om man avstår från att gå tillbaka till negativa räntor? Känns inte bra alls”, skriver Bergqvist på Twitter.

Riksbanken har i sin räntebana utlovat nollränta fram till slutet av 2022. Finansdepartementet spår i stället att Riksbanken sänker reporäntan och håller den på minus fram till slutet av 2022.

Finansministern menar att det hela är ett ”tekniskt antagande”.’

– Det är en effekt av vår prognosmetod, säger Andersson enligt Direkt.

Regeringen skruvar ner sin tillväxtprognos för de närmaste två åren. Det meddelar finansminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens där hon presenterar nya ekonomiska prognoser.

Andersson säger att nedrevideringen framför allt beror på svaga indikatorer från omvärlden vilket resulterat i svagare inköpschefsindex i Sverige och en mer dämpad exportorderingång.

Regeringen räknar med att Sveriges BNP ökar 1,1 procent 2020 och 1,6 procent 2021. I höstbudgeten var prognosen en tillväxt på 1,4 procent i år och 1,8 procent 2021.

Den förväntade arbetslösheten skruvas upp till 7,0 procent de närmaste två åren, mot den tidigare prognosen om 6,4 procent för både 2020 och 2021.

Kinas tillväxt 2020 väntas bli den lägsta på 30 år. Der framgår i färsk enkät som Reuters har gjort bland ekonomer.

83 ekonomer har deltagit och i genomsnitt tror de på en tillväxt på 5,9 procent för Kina under 2020. Det är den svagaste tillväxttakten sedan 1990.

Enligt Reuters kommer fas ett-avtalet mellan Kina och USA lätta lite på trycket, men samtidigt påverkas den kinesiska ekonomin av den allmänna nedgången i den globala ekonomin. Dessutom kvarstår de grundläggande skiljaktigheterna mellan Kina och USA.

– De strukturella problemen mellan Kina och USA, USA:s hårda tag mot kinesisk teknologi och den delvisa frikopplingen mellan de två ekonomierna kommer att göra friktionen till det nya normala, säger Zhang Monan, analytiker på China Center for International Economic Exchanges.

Kronrallyt i det fjärde kvartalet 2019 gör att Riksbanken troligtvis får problem med inflationen i år, skriver Nordea-ekonomerna Andreas Steno Larsen och Martin Enlund i ett nyhetsbrev.

På onsdag släpps Riksbankens penningpolitiska protokoll från mötet i december, då centralbanken meddelade att räntan höjdes till noll. Steno Larsen och Enlund skriver att det återstår att se om Riksbanken ser kronförstärkningen under fjolårets sista kvartal som en risk.

De ekonomiska lösningarna på 2020-talets problem måste vara okonventionella, skriver Reuters som summerar bankernas framtidsspaningar. Negativ ränta och obligationsköp får betraktas som förbrukade verktyg.

”På 2020-taket verkar det oundvikligen vara en värld av helikopterpengar som väntar”, spår Deutsche Bank.

Begreppet innebär att centralbanker eller regeringar ger bort stora summor pengar till medborgarna som ett sätt att boosta tillväxten. Strategin har tidigare förkastats även av de mest oortodoxa ekonomerna.

Smarta städer, klimatförändringar och åldrande befolkningar är också teman som lyfts fram inför det nya decenniet.

På 15 år kommer befolkningen över 80 år ha vuxit från 3,7 procent till 5,4 procent i USA. Det innebär större efterfrågan på läkemedel, service och äldrevård samt en annan blick på framtiden.

”Odödlighet kan visa sig bli det mest intressanta världsliga temat på 2020-talet”, skriver Bank of America Merrill Lynch.

4 469 miljarder kronor. Så mycket fattigare hade Sverige varit i dag om euron hade införts under 2003, visar en uträkning som nationalekonomen Björn Olsson har gjort. Det rapporterar SR.

– Det är egentligen upp till ett helt års BNP som Sveriges ekonomi nu är starkare tack vare att vi inte införde euron, säger Olsson.

Sveriges genomsnittliga tillväxttakt mellan 2003 och 2017 var 2,3 procent – men med euron hade den bara varit 0,7 procent, menar nationalekonomen.

2020 ser ut att bli ett knepigt år för världsekonomin – bland annat på grund av politiska händelser som brexit och det amerikanska presidentvalet, skriver AFP.

Nyhetsbyrån nämner att OECD tror på en global tillväxt på 2,9 procent nästa år. Får de rätt i sin prognos är det den lägsta tillväxten sedan 2009. Dessutom måste både investerare och bolag förändra sina klimatstrategier, skriver AFP.

Att allt fler teknikjättar sitter på enorma mängder data ska dessutom utmana fördelningen av välstånd mellan länder och storföretag, enligt nyhetsbyrån.