Den svenska kronan har ytterligare försvagning framför sig, spår Handelsbanken i sin nya konjunkturprognos som släpptes på onsdagsmorgonen.

Banken menar att både den svenska och norska kronan just nu är svaga även historiskt sett och förutsättningarna för en förstärkning i närtid är inte särskilt starka. En avmattning av den globala ekonomin kommer sannolikt inte att bidra till något förnyat intresse för kronorna, skriver man.

I går nådde kronan sin svagaste nivå på 17 år mot dollarn, som då kostade 9,72 kronor. På onsdagsförmiddagen kostade en euro fortsatt 10,72 kronor och en dollar handlades runt 9,65 kronor.

Den svenska sysselsättningen mattas av, reallönerna ökar knappt längre och nyligen kom siffror som visade att den arbetade övertiden fallit kraftigt. För den svenska ekonomin som helhet är det ”extremt viktigt” hur arbetsmarknaden utvecklas, menar Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

– Jag ser en stor risk att vi åker ner mot nolltillväxt i Sverige, säger han till TT.

Världsekonomin mår inte heller bra med flera oroshärdar och Grahn bedömer i nuläget risken för en global recession till 50 procent.

– Det står verkligen och väger, säger han.

Räntan på den amerikanska 30-åriga statsobligationen föll under 2 procent under natten för första gången någonsin, skriver CNBC. Som lägst var den 1,97 procent under natten.

Samtidigt har den amerikanska 30-åriga obligationen fortfarande högre avkastning än flera av sina motsvarigheter globalt. Japans tippade under 0,15 procent och tyska runt 0,13 procent.

Under gårdagen föll den 10-åriga statslåneräntan under den 2-åriga, vilket skapat den inverterad räntekurva – något som inte hänt sedan finanskrisen.

Handelskriget mellan Kina och USA uppges vara en viktig orsak till att Tysklands tillväxt backade i det andra kvartalet.

– Den pyrande handelskonflikten tar ut sin rätt och Tysklands exportfokuserade industri känner av det särskilt mycket, säger finansminister Peter Altmaier till Bild.

Men förbundskansler Angela Merkel säger att det inte ”inte finns tecken på någon signifikant nedgång”.

–Jag ser inget behov av något stimulanspaket för närvarande, säger hon, enligt AFP, samtidigt som hon tillstår att det är en ”svår fas”.

Trots att konjunkturen vacklar ökade antalet nybildade företag med 3 procent i det första kvartalet jämfört med samma period 2018. Det visar siffror från myndigheten Tillväxtanalys, skriver DI.

Det är ett trendbrott mot de två föregående åren då nyföretagandet minskat.

En förklaring kan vara att regeringen efter januariöverenskommelsen signalerade mer fokus på företagandet, säger Nyföretagarcentrums marknadschef Mats Evergren till tidningen. Han tror dock att det planar ut nu:

– Vi kommer kanske inte se att att uppgången fortsätter utan man kommer vara försiktig för att se vad som händer framöver.

Ryktet om det svenska sparandet kan vara betydligt överdrivet – det kanske är så lågt som hälften av vad SCB uppgett. Det befarar Nordea, som nu varnar för att många hushåll kan vara sårbara vid en kommande kris, skriver SvD Näringsliv.

– Hushållen har inte någon buffert om det händer något oförutsett, säger storbankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till tidningen.

Han nämner som exempel en rejält försämrad arbetsmarknad, en betydligt sämre inkomstutveckling än väntat eller kraftigt stigande räntor.

Anledningen till bedömningen är dels att SCB signalerat att man kommer att revidera ner sparstatistiken i samband med att man uppdaterar mätmetoderna. Dels har Nordea själva pratat med statistiker som är tveksamma till SCB:s siffror.

Den amerikanska oljan kan vara Kinas nästa måltavla i den upptrappade handelskonflikten med USA, menar analytiker enligt CNBC.

Clipperdatas råvaruanalytiker Matthew Smith skriver i ett mejl till kanalen att kinesiska inköpare nu oroar sig för att oljetullar står näst på tur eftersom storimportören Kina börjar få slut på varor att utnyttja i konflikten.

I maj fick kinesiska importen ny skjuts till 247 000 fat per dag – något PVM Oil Associates analytiker Stephen Brennock nu anser kommer att minska drastiskt.

”Jag anser att det i princip är säkert att volymerna kommer att sakta ner till droppar och kanske till ett totalstopp”, skriver han i ett mejl till kanalen.

Det sker en oväntat snabb inbromsning av högkonjunkturen i svensk ekonomi, skriver Konjunkturinstitutet i en färsk konjunkturrapport. Samtidigt väntas högkonjunkturen bestå året ut men ebba ut gradvis under 2020.

Det är nu tydligt att den svenska ekonomin har gått in i en avmattningsfas, fastslår KI.

KI bedömer också att lägre räntor i omvärlden gör att Riksbanken kommer att avvakta med att höja räntan till hösten 2020.

Tillväxtprognoserna för 2019 och 2020 sänks. I år bedöms ekonomin växa med 1,5 procent vilket är en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med tidigare prognos, Nästa år väntas tillväxten sakta in till 1,3 procent vilket är 0,2 procentenheter under tidigare prognos.

Sverige kvalar in på listan över de tio länder som kommer att drabbas hårdast vid brexit. Det visar en internationell studie från Bertelsmannstiftelsen, rapporterar Financial Times och e24.

Vid en mjuk brexit beräknas Sverige förlora 793 miljoner euro, motsvarande 8,5 miljarder kronor per år. Blir det i stället en hård brexit väntas Sverige gå miste om 1 432 miljoner euro, motsvarande 15,4 miljarder kronor per år.

Omräknat per person blir det 79 euro respektive 143 euro per svensk och år.

Största smällen drabbas kanske inte oväntat Storbritannien av: 873 euro per person och år vid en hård brexit. Men Irland kommer inte långt efter på 726 euro.

Norge kommer på plats fyra, Island sexa och Danmark åtta. USA tillhör ett fåtal länder som beräknas vinna på brexit.

Konjunkturbarometern föll i juli, meddelar Konjunkturinstitutet på torsdagen.

Barometerindikatorn gick från 98,1 i juni till 96,8 och svagare signaler från tillverkningsindustrin och tjänstesektorn uppges ligga bakom den ovanligt svala stämningen i svensk ekonomi.

Däremot går byggsektorn fram och hushållens förtroende för ekonomin steg.