Det fortsatt låga ränteläget gynnar hushållen och bostadspriserna bedöms öka med cirka 5 procent per år framöver. Det skriver Swedbank i sin färska konjunkturprognos.

Banken tror att Riksbanken kommer att hålla fast vid sin planerade räntehöjning i december men att Sveriges centralbank sedan kommer låta räntan ligga still på 0 procent under flera år framöver.

Riksbanken delar enligt Swedbank den internationellt allt mer utbredda synen om att negativa styrräntor har negativa effekter och kommer därmed inte att vilja sänka räntan under noll igen.

EU skruvar ner tillväxtprognoserna för EU ännu ett snäpp. Sverige är bland de länder för vilka siffrorna minskas mest, rapporterar TT.

Den svenska tillväxten 2019 väntas nu landa på blygsamma 1,1 procent, klart under snittet för EU och långt under den senaste prognosen från i somras på 1,7 procents tillväxt 2019.

EU-kommissionen tror att den svenska tillväxten kommer att fortsätta att försvagas under 2020 då den spås bli 1 procent, innan siffran stiger till 1,4 procent år 2021.

På torsdagen har både Swedbank och Teknikföretagen släppt konjunkturrapporter där de förutspår samma låga tillväxt, det vill säga 1 respektive 1,2 procent.

För euroländerna justeras tillväxtförväntningarna ner från 1,2 till 1,1 procent 2019. För EU som helhet ligger de oförändrat kvar på 1,4 procent.

Riksbankens direktion har i samband med varje möte sedan 2011 spått högre räntor på sikt. Men så har det inte blivit inte en enda gång. Det rapporterar Ekonomiekot som lyfter det retsamma diagrammet som cirkulerat på Twitter, kallat ”rikshog” efter likheterna med en igelkott. De många prognoserna om högre räntor sticker ut som taggarna på den sluttande kurvan.

I veckan upprepade Riksbanken lite oväntat beskedet att den höjer räntan till noll procent i december. Många bedömare på marknaden anser samtidigt att det i den konjunkturavmattning som slagit globalt och mot Sverige vore lämpligare i stället vara redo för en sänkning av styrräntan.

”Det är viktigt att kronan inte stärks för snabbt”. Så skrev Riksbanken i en mellanrubrik i sitt penningprotokoll från december 2018.

I det protokollet skrev centralbanken att kronans växelkurs skulle stärkas under kommande år.

Sedan dess, den 20 december i fjol, har dollarn gått från att kosta 8,97 kronor till 9,81 kronor. Euron har gått från 10,27 till 10,83 kronor.

I samtliga protokoll under 2019 har Riksbanken konstaterat att kronan varit svagare än vad centralbanken hade räknat med.

”Kronans växelkurs väntas förstärkas men är något svagare under prognosperioden jämfört med bedömningen i december”, hette det i februari.

”Kronan är svagare än prognosen i februari”, skrev Riksbanken i april.

I juli lät det så här:

”Kronan är något svagare än prognosen i april”.

I september-protokollet stod det bland annat att kronan ”utvecklats svagare än väntat” under sommaren.

Mönstret upprepades i det protokoll som publicerades på torsdagen, där Riksbanken skriver att kronan är svagare än vad centralbanken hade prognostiserade i september.

Handelskriget mellan USA och Kina har gett världsekonomins tillväxt en rejäl smocka. Den som kan ställa allt till rätta är USA:s president Donald Trump. Det säger Christine Lagarde, avgående chef för IMF och tillträdande chef för Europeiska centralbanken (ECB), i en intervju med CBS News ”60 minutes”.

Enligt Lagarde skulle Trump kunna lösa mycket av osäkerheten som bakbundit världsekonomin genom att helt enkelt visa lite förutsägbarhet.

– Man kan inte justera det okända. Så vad gör man? Man bygger en buffert. Man bygger upp sitt sparande. Man undrar vad som ska hända härnäst. Det är inte gynnsamt för ekonomisk utveckling, säger hon.

Efter kronans kräftgång under hösten har den svenska valutan återhämtat sig något den senaste veckan då positiva brexitbesked ökat riskaptiten. Det menar Nordeas makrochef Kristin Magnusson Bernard, rapporterar SvD Näringsliv.

– Vi har fått positiva nyheter, inte minst från brexit, och kronan trivs bättre i en sådan miljö, säger hon till tidningen.

Det vi nu ser är en uppåtrekyl snarare än en markant förstärkning, poängterar Magnusson Bernard. Och om det brittiska parlamentet säger nej till brexituppgörelsen är fallhöjden tillbaka igen, menar hon.

Vid 17-tiden på fredagen handlades kronan återigen högre mot fler valutor. En dollar kostade 9,68 kronor och en euro 10,78 kronor.

”Det är viktigt att kronan inte stärks för snabbt”. Så skrev Riksbanken i en mellanrubrik i sitt penningprotokoll från december 2018.

I det protokollet skrev centralbanken att kronans växelkurs skulle stärkas under kommande år.

Sedan dess, den 20 december i fjol, har dollarn gått från att kosta 8,97 kronor till 9,81 kronor. Euron har gått från 10,27 till 10,83 kronor.

I samtliga protokoll under 2019 har Riksbanken konstaterat att kronan varit svagare än vad centralbanken hade räknat med.

”Kronans växelkurs väntas förstärkas men är något svagare under prognosperioden jämfört med bedömningen i december”, hette det i februari.

”Kronan är svagare än prognosen i februari”, skrev Riksbanken i april.

I juli lät det så här:

”Kronan är något svagare än prognosen i april”.

I september-protokollet stod det bland annat att kronan ”utvecklats svagare än väntat” under sommaren.

Tre av Sveriges fem största banker spår att kronan kommer att stärkas mot euron under nästa år, skriver SvD Näringsliv.

De senaste åren har kronan gått kräftgång och sedan 2012 har valutan tappat 30 procent mot euron och 50 procent mot dollarn. Och på kort sikt lär nedgången fortsätta – men nästa år tror fler analytiker att det kommer en vändning, skriver tidningen.

SEB och Nordea tror att euron kommer kosta 10,40 respektive 10,50 kronor i slutet av nästa år. Det kan jämföras med 10,83 på fredagsförmiddagen. Handelsbankens prognos är att euron kostar 10,65 när 2020 blir 2021.

Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank tror samtliga att kronan stärks mot dollarn nästa år.

90 procent av världens fattiga kan bo i Afrika år 2030, jämfört med 55 procent år 2015. Det varnar Världsbanken i en ny rapport, skriver Bloomberg.

Enligt Världsbanken har kollapsen i råvarupriser 2014 lett till att fattigdomsminskningen i Afrika bromsat in och att BNP-tillväxten per capita blivit negativ.

”Eftersom länder i andra regioner fortsätter att göra framsteg när det gäller att minska fattigdomen tyder nuvarande prognoser på att fattigdom snart kommer att bli ett i huvudsak afrikanskt fenomen”, skriver Världsbanken.

Högkonjunkturen är över, skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste konjunkturprognos. KI spår därmed att Riksbanken inte höjer reporäntan varken i år eller nästa år. Detta är en förändring från tidigare bedömning, att räntan skulle höjas hösten 2020 till 0,00 procent.

”Riksbanken har signalerat att den har för avsikt att höja reporäntan i slutet av 2019 eller i början av nästa år. I ljuset av den pågående konjunkturavmattningen och de svaga inflationsutsikterna gör Konjunkturinstitutet bedömningen att så inte blir fallet.”

Enligt KI:s prognos höjer dock Riksbanken reporäntan med 25 punkter, till 0,00 procent, under 2022.