Riksbanken lämnar som väntat räntan oförändrad på 0,0 procent. Ingen höjning finns heller i sikte under prognosperioden som sträcker sig över tre år.

Riksbankens direktion var enig om räntebanan.

Inget har pekat på att räntan kommer att vara annat än oförändrad men det fanns de anaytiker som trodde att Riksbanken skulle signalera en höjning i slutet av räntebanan.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 18 december 2019, då den höjdes med 0,25 procentenheter till 0,00 procent.

I samband med dagens räntebesked konstaterar Riksbanken att inflationen kommer att vara över tvåprocentsmålet det närmaste året.

Sveriges BNP väntas öka med 4,4 procent i år och öka med 3,5 procent nästa år. Det skriver regeringen i höstbudgeten som presenteras i sin helhet i dag och innehåller reformer för 74 miljarder kronor.

Prognosen är i linje med de väntade siffrorna i augusti, skriver Direkt.

Regeringen väntar vidare att den svenska arbetslösheten sjunker från 8,8 procent i år till 7,7 procent nästa år och 7,0 procent 2023.

Skuldnivån väntas sjunka från 37,8 procent i år till 32,9 procent år 2023.

De stigande priserna på energi kan leda till en högre inflation runtom i Europa och sakta ner återhämtningen efter pandemin, säger ekonomer till Financial Times.

Det finns flera anledningar till prisstegringen: lågt värderade energiaktier, amerikanska stormar som dämpar gasexporten och förändrad klimatpolitik, enligt FT.

Däremot är det tveksamt om den europiska kärninflationen – det mått som studeras mest noga av investerare och beslutsfattare – blir påverkat.

– Högre energiinflation ensamt kommer inte att driva på ECB, säger Claus Vistesen, chefsekonom vid Pantheon Macroeconomic, till FT.

Rika länder kommer inte att leva upp till löftet om att satsa 100 miljarder dollar varje år från 2020 och 2025, för att hjälpa de mest utsatta länderna att anpassa sig till klimatförändringar och minska sina utsläpp. Det visar en färsk rapport från Oxfam.

”Klimatförändringar kan utlösa dubbelt så stora ekonomiska förluster jämfört med pandemin, men klimatkrisen behandlas inte med samma brådska”, framgår av analysen.

– Det är helt klart en fråga om politisk vilja. Rika länder måste leva upp till sina löften för 12 år sedan, säger Nafkote Dabi, global klimatpolitisk ledare för Oxfam.

Sveriges inflation kan mycket väl krypa upp över 3 procent de kommande månaderna – och bli kvar där över en överskådlig tid. Det menar Swedbanks prognoschef Andreas Wallström, som har räknat på olika scenarier. Anledningen? De höga energipriserna.

Bloomberg noterar att de europeiska benchmarkpriserna för naturgas har mer än fördubblats i år. Det drar i sin tur upp priserna på övriga energislag, som är vanligare förekommande i Sverige, och även kostnaderna för allt från kemikalier till bildelar.

I en rapport beskriver bankens Cathrine Danin och Carl Nilsson energiprisernas tillstånd som en ”perfekt storm” mot bakgrund av både väderförhållanden och strukturella faktorer:

”Det förstnämnda är volatilt och kan ändras väldigt snabbt, men vi tror att den gröna omställningen kommer att hålla den strukturella komponenten högt framåt.”

Vartannat län i Sverige har nu lägre arbetslöshet än innan pandemin. Det framgår av Nordeas nya konjunkturrapport ”Regionala Utsikter”.

– Att elva län nu ligger under förkrisnivå är ett styrkebesked. Vi räknar med att arbetslösheten sett till hela riket faller under förkrisnivå nästa sommar, men det kan gå snabbare än så, säger Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector i en kommentar.

Samtidigt har antalet långtidsarbetslösa ökat, där Stockholm leder uppgången.

”Alla regioner väntas passera förkrisnivå för både BNP och sysselsättning under 2021 och fortsätta växa i mer normal takt nästa år”, skriver banken vidare.